Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fyrbåk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fyrbåk
av lågty. viravent (ty. Feierabend, da.
fyraften) helgdagsafton; till 1 fira
fyrbåk: av lågty. fürlåke, urspr, eld till
ledning för sjöfarten; se 3 fyr och båk
fyrk gammalt mynt; skatteenhet: av
lågty. véreken 1/4 skilling, egentl,
dimi-nutivbildn. till fyra, lågty. ver (ty.
vier)
fyrling barn, fött vid samma barnsbörd
som tre andra: till fyra; jfr da. fyrling,
ty. Vierling med samma bet.
fyrskäftad (om vävnad) vävd med fyra
skaft: efterleden är en avledning till
2 skaft
fyrsprång: da. firspring; egentl, ’galopp
på alla fyra’
fyrtio [förfi(o)]: ombildn. av fsv.
fiura-tighi, isl. fiörir tigir fyra tiotal (ty.
vierzig); senare leden besläktad med
tio; jfr tjog
fyrverkeri: av ty. Feuerwerkerei med
samma bet.; se 3 fyr
fyrväppling klöverblad med 4 småblad:
se väppling
fysi’k läran om naturen och dess
krafter; kroppsbeskaffenhet: bildn. på grek.
fys’is natur
fysiljera skjuta (en dödsdömd): av fra.
fusiller, bildat på fusil bössa
fysiokra’t (anhängare av en viss
nationalekonomisk åskådning på 1700-t.): bildn.
av grek. fys’is natur och krate’in härska;
alltså ’person med uppfattningen att
naturen skall härska (utan statens
ingripande)’; jfr aristo-, demo-,
teo-krati
fysiologi [-lågi’] vetenskapen om de
levande varelsernas normala
livsföreteelser: bildn. av grek. fys’is natur och
log’os lära. Härtill fysiolog [-lå’g];
fysiologisk [-lå’g-]
fysionomi [fysiånåmi’, fysjånåmi’]
utseende, uppsyn: bildn. av grek. fys’is
natur och gno’mon kännare
1. få (verb): fsv. isl. fa; gemens, germ.
ord, med grundbet. ’fasthålla, fästa’,
nära besläktat med fång, fånga
2. få (adj. plur.): fsv. fa (plur.), neutr.
fat (se fattas), isl. fdr fåtalig; gemens,
germ. ord (eng. few), besläktat med lat.
pauper fattig (se pauperism); jfr
fattig, andfådd, tafatt
fåt
få’fäng: fsv. fafænger, no. fåfeng; egentl,
’som får (förvärvar) föga’; av 2 få och
ett till 1 få hörande adj. fång; jfr
eldfängd. Härtill fåfänglig; fåfänglighet
fågel: fsv. fughl, foghl, isl. fugl; gemens,
germ. ord (ty. Vogel, eng. fowl) av ovisst
ursprung
fåkunnig: fsv. fakunnogher; till 2 få
ringa
fåle: fsv. isl. foli; gemens, germ. ord
(ty. Fohlen) med släktingar i lat. och
grek.; jfr föl
fåll: fsv. isl. faldr; bildn. till verbet
fålla, fsv. isl. falda, gemens, germ. ord
(ty. fälten, eng. fold), egentl, ’göra veck’;
jfr enfaldig
fålla inhägnad för kreatur: jfr da.
fold med samma bet., gemens, germ. ord
av dunkelt ursprung
fållbänk träsäng som fälles ihop om
dagen: da. foldebank; till fålla i bet.
’göra veck, fälla ihop’; se fåll
fåmäld, -mält fåordig, ordkarg: isl.
fdmæltr, till 2 få ringa och verbet
mäla
fåne dumbom, dåre: fsv. fane, till äldre
sv. fån enfaldig (no. fåen), egentl,
’fåmäld’, till 2 få. Härtill fånig; fån n.
fång famn; förvärv, näringsfång;
rökfång, vindfång: fsv. isl. fang n., gemens,
germ. ord, bildn. till verbet få (se 1 få)
i flera sammansättn., t. ex.
fisk-ved", näringsfång, vingfång; omfång;
jfr fiskafänge
fånga: fsv. isl. fanga; av lågty. vången
(ty. fangen), nära besläktat med 1 få;
jfr fånge, fångst, fängelse,
fiskafänge
fånge: fsv. fänge, isl. fangi; efterbildn.
av lågty. vången fången, part. av
vången fånga, gripa; se fånga
fångst: av lågty. vangst med samma bet.,
till fånga
får: fsv. far, isl. fær (i Färöarna); nord.
ord, besläktat med isl. fax man, hår
fåra (t. ex. plogfåra): fsv. isl. for;
gemens. germ. ord (ty. Furche, eng. furrow)
med släktingar i andra indoeurop.
språk
få’t fel(steg), misstag: av fra. faute fel,
bildat på (vulgärlat.) falVita, perf. part.
av lat.falVere bedraga (se fallera)
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
