Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gigot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gigot
giv
golette gatflicka; trol. bildn. till fra.
gigue ben, skänk (se gigot)
gigot [sjigå’] fårlår: av likbet. fra. gigot
diminutiv av gigue ben, skänk; trol. av
germ. ursprung (jfr gigolo)
gikt: trol. av lågty. gicht (ty. Gicht); jfr
sv. dial., no. ikt, trol. av lågty. holl.
jicht; av omstritt ursprung
g ii ja fria: fsv. isl. gilja locka, förföra; av
sv. dial. gäl okysk, fsv. gælskaper otukt;
jfr likbet. sv. dial. gel, ty. geü
giljotin [giljåti’n] fallbila: av fra.
guil-lotine; efter den fra. läkaren J. I.
Guülotin (1738—1814)
gill (i uttrycket gä sin gilla gång;
sammansättn. mönster-, vittnesgill m. fi.):
fsv. isl. gildr som skall gäldas (böter)
för; fullgod; bildn. till gälda
gilla: fsv. isl. gilda; till adj. gildr (se
gill); sålunda eg. ’göra (anse, finna)
fullgod’
gille: fsv. isl. gildi betalning, avgift;
gästabud, brödraskap (de senare bet.
möjl. lånade från något västgerm.
språk); bildn. till gäld, egentl,
’sammanskott till dryckeslag’
giller: fsv. gilder; trol. besläktat med
gilja i bet. ’locka’
giltig: av ty. giltig, biform till giiUig;
besläktat med gäld, 2 gälla
gin [jinn] (eng. enbärsbrännvin): av
eng. gin, kortord av genever
gina hissanordning, grov talja med
flerskiviga block: av likbet. lågty. eng.
gin; av eng. engine maskin, hissverk;
ytterst av lat. ingenium uppfinning; se
ingenium
ginst [j-, g-] (en buskväxt): av lat.
ge-nis’ta med samma bet.
gipa mungipa; till sv. och no. dial. gipa
gapa, snappa efter andan, no. gipa
gapande sår, geipa göra grimaser; jfr
gäspa
gippa hoppa upp, guppa: samhörigt med
guppa; sannolikt ljudhärmande
gips: av ty. Gips; av lat. gyp’sum med
samma bet.
gipy’r [g-] (ett slags spetsar): av fra.
guipure, bildn. till guiper överspinna
med silke; av germ. ursprung
gira [j-] avvika från kursen: av lågty.
giren, holl. gieren med samma bet., av
ovisst ursprung. Härtill gir
giraff [sj-] (ett afrikanskt däggdjur): av
fra. girafe; över ital. giraff’a av arab.
zaràfa
girig: fsv. girugher, no. girug, till fsv.
giri begär, lust, av samma stam som
gärna, begära. Den nutida bet.
’penningkär’ är möjl. lån från det
motsvarande lågty. girich (ty. gierig). Härtill
girigbuk; hämnd-, vetgirig
girland [girlang’d] blomster- el.
löv-ranka: av fra. guirlande, fornfra.
guer-lande, garlande ring; krans; trol. nära
besläktat med 1 galon
gi’ro [j-] upp- och avskrivningsräkning:
av ital. gi’ro gång; tur; varv; omlopp
Härtill girera
gissa: fsv. no. gissa; huruvida ordet är
inhemskt eller lån av likbet. lågty.
(holl.) gissen är ovisst; trol. besläktat
med gitta
gissel: fsv. gesl, gisl, isl. no. geisl;
gemens. germ. ord (ty. Geissel), nära
besläktat med isl. geirr spjut; jfr
garfå-gel
gisslan: fsv. gislan; även fsv. isl. gisl
med samma bet.; gemens, germ. ord (ty.
Geisel) av osäker härledning
gista i marken nedslagen stolpe med
klykor eller tvärpinnar att hänga (nät)
på (särskilt i sammansättn. gistgård
torkställning för nät): dialektord i
östra Sverige, fsv. gista; trol. med urspr,
bet. ’kluven (stör)’, jfr gisten
gisten: fsv. gistin; till en rot med bet.
’torkad, torr, sprucken’ (se gista);
jfr isl. gisinn, no. gisin med samma bet.
gitarr’ [g-, j-]: av fra. guitare, av spa.
guitarr’a; ytterst av grek. kitha’ra (ett
stränginstrument); jfr cittra
gitta: fsv. gata, gita, gitta kunna, förmå;
omtala, isl. geta; gemens, germ. ord
(ty. vergessen, se förgäta; eng. get få)
med grundbet. ’gripa, fatta, förmå’; jfr
gissa, gåta
gitter [j-, g-] fint galler, trådnät: av
likbet. ty. Gitter; av ovisst ursprung
giv (urspr, i kortspel): tur att dela ut
korten: till giva; dial. även:
utfodrings-portion
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
