Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - ha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
ha: se hava
habil skicklig, smidig: av fra. habile
lämplig; skicklig; av lat. hab’ilis med
samma bet.; till habe’re hava; jfr
rehabilitera. Härtill habil ite’t
habi’t dräkt: känt från o. 1600; av fra.
habit med samma bet.; av lat. hab’itus
beskaffenhet; utseende; dräkt, till
habére hava; jfr deshabillé
habitué stamgäst, -kund: av fra. habitué
med samma bet., egentl, perf. part. av
habituer vänja, bildat till habiiude vana;
av lat. habitu’do utseende; bildn. till
haVitus, se habit. Härtill habitueli’
sedvanlig: av fra. habituel med samma
bet.
habitus yttre skick, hållning: av lat.
hab’itus med samma bet.; jfr habit,
habitué
hack (i uttr. i hack och häl): av lågty.
hacke häl (ty. Räcke el. Häcken häl),
möjl. besläktat med hake
1. hacka (verb): fsv. no. hakka; trol. av
lågty. häcken med samma bet. (ty.
häcken, eng. hack), möjl. besläktat med
hake. Härtill subst, hacka (redskap):
av lågty. hacke; hackelse: av lågty.
hackelse med samma bet.
2. hacka lågt spelkort: av lågty. hacke
med samma bet., egentl, ’hackmat’,
därav ’strunt, skräp, ngt värdelöst’; till
1 hacka
hackspett: da. hakkespæt, no. hakkspät[a],
sammansättn. av 1 hacka och
fågelnamnet spett (da. spætte, no. spett[a],
ty. Specht hackspett); kanske besläktat,
med lat. spi’ca ax, spi’culum spets,
gadd och pi’cus hackspett; namnet iså
fall på grund av den spetsiga, kraftiga
näbben
haffa: fsv. haffa taga fast; jfr sv. dial.
habba rycka till sig, lågty. haff en
hantera och happen nafsa; trol.
ljudhärmande bildn.
haf sa: no. haf sa, hapsa slarva, slamsa;
trol. en helt ung bildn. Härtill hafsig
hage: fsv. haghi stängsel, inhägnad
betesmark, isl. hagi bete (da. have
trädgård); gemens, germ. ord (eng. haw
inhägnad, täppa); jfr 2 haj, hejd, hägn,
hägg, 1 häck
hagel: fsv. haghl, isl. hagl; gemens,
germ. ord (ty. Hagel, eng. hail). I bet.
’gevärshagel’ ellips ur sammansättn.
hagelskott
hagtorn [hakk’torn]: fsv. haghthorn, isl.
hagporn; gemens, germ. ord (ty.
Hagedom, eng. hawthorn), sammansatt av
hage inhägnad och 1 torn tagg;
sålunda ’tagg växt som brukas till häck’
1. haj (en havsfisk): trol. över ty. Hai
av holl. haai, vilket självt är nord. lån;
jfr isl. har, no. hå, sv. dial. M haj; trol.
samma ord som fsv. isl. har årtull,
egentl, ’vinkelböjt trästycke, hake’; jfr
hå, häl
2. haj rädd: möjl. av en interjektion
haj oj. Härtill haja till
haka (del av ansikte): fsv. isl. haka;
uteslutande nordiskt ord, trol. nära
besläktat med hake (’som har form av
en hake, en vinkel’)
hake: fsv. hdki, no. hake; gemens, germ.
ord (jfr ty. Haken, eng. hook med samma
bet.), trol. besläktat med haka
hal: fsv. hal; med annan vokal isl. hall,
no. hål; gemens, germ. ord, trol. med
grundbet. ’frusen’; jfr halka
hala draga i tåg (t. ex. h. en flagga);
dröja, draga ut på tiden: av lågty. holl.
hälen med samma bet.; besläktat med
ty. hölen hämta
hal al i’ (rop el. signal vid jaktritt): av
ty. eller fra. hallali, av ovisst ursprung
halka: bildn. på hal
halkyonisk [-å’n-] (i uttrycket
halkyo-niska dagar dagar av vindstilla o.
klarhet): efter grek. halkyo’n isfågel, kungs-
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
