Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - holografisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hol ografisk
hord
är fristående i sin omgivning’); gemens,
germ. ord (ty. Holm; eng. holm holme;
höjd) med släktingar i andra indoeurop.
språk, bl. a. lat. cuVmen topp; jfr
kulmen
hologratisk alltigenom egenhändigt
skriven, ej blott undertecknad (om
testamente el. annat dokument): modern
bildn. till grek. hol’os hel; jfr grafisk
homeja [ho-] utbyggnad på tak (med
öppen dörr el. fönster), vindskupa
(sydsv.): fsv. hogmeydh, hammegha
vakttorn; av lågty. hogemeide, homei[d]e
med samma bet.; av ovisst ursprung
homeopati [håmeåpati’] (ett slags
läkemetod: botande av sjukdom genom
medel, som framkallar sjukdomens egna
kännetecken; grundad av ty. läkaren S.
Hahneman, d. 1843): bildn. av grek.
homoi’os lika och path’os lidande; jfr
allopat, patetisk, sympati. Härtill
homeopat
home risk: efter den forngrek. skalden
Home’ros; i uttrycket homeriskt löje:
H. skildrar på ett par ställen gudarnas
skratt som "outsläckligt"
homilia predikan: av grek. homiWa,
samtal; predikan. Härtill homilet
predikant, predikoförfattare; homiletik
predikokonst
homma: se håmma
homo- [håm’å-] (i homo jon, homogen,
homosexuell m. fi.): av grek. homos’
samma; motsats:
hetero-h omogen [-je’n] likartad, enhetlig:
ytterst av grek. hom.ogene’s av samma
art, av homo- och grek. gen’os art,
slag; jfr heterogen. Härtill
homogenitet
hon (subjektsform), hennes (gen.),
henne (objektsform): fsv. hon, hænnar,
hænne, isl. hön; speciellt nord. ord, fem.
till han
hona: sen bildn. till pron. hon; jfr
hanne
honnett’ hederlig, rättskaffens: av fra.
honnéte; av lat. hones’tus aktad;
hederlig; hedervärd; till hon’or ära (se
honnör)
honnö’r hedersbevisning; erkännande:
av fra. honneur ära; av lat. hon’or heder;
hedersbevisning; värdighet; jfr
honnett, honorar, honoratiores
honom: se han
honora’r arvode, lön: av lat.
honora’-rium hedersskänk, till hon’or ära (jfr
honnör). Härtill honorera ersätta; av
honora’re hedra, belöna; honoräT (adj.)
heders-
honoratiores [-tsiå’res] (pl.) hedersgäster;
ståndspersoner: egentl, komparativ
plur. av lat. honora’tus hedrad, utmärkt,
perf. part. av honora’re hedra, se
honorar
honung (honing) [hå’n-, hånn’-]: fsv.
honagher (jfr isl. hunang n., no. huning
m.): gemens, germ. ord (ty. Honig, eng.
honey) med grundbet. ’ngt gult’
hop: fsv. isl. höpr; av lågty. håp med
samma bet. (jfr ty. Haufe hop); av
dunkelt ursprung. Härtill hopa sig
hopa ro genom att skjuta årorna ifrån sig
(dial., Finland): jfr isl. hopa vika undan;
få (en häst) att gå bakåt; av oklart
ursprung
1. hoppa fsv. fornno. hoppa; gemens,
germ. ord (jfr ty. hüpfen, eng. hop, hip);
sannolikt en ljudmålande ordbildning.
Härtill interjektionen hopp! (hej hopp,
hoppla, hoppsan) och subst, hopp n.
språng i luften (jfr ty. hopp\ och Hopp
med samma bet.). De tre orden utgör
en enhet, där man icke kan avgöra,
vilket som är det "ursprungliga"
2. hoppa ngt som hoppar: gräshoppa,
fordhoppa (vard.) liten hoppande bil;
glödhoppa
hoppas: fsv. fornno. hopas; efter lågty.
hopen (ty. hoffen, eng.hope) med samma
bet.; av dunkelt ursprung. Den sv.
formen skiljer sig i två avseenden från
de andra språkens: den har lång
konsonant pp och s-form. Härtill hopp
hoppsan (interj.): efter lågty. ty. hopsa
med samma bet., bildn. till hopsen
hoppa, nära besläktat med 1 hoppa
hor äktenskapsbrott: fsv. isl. hör;
gemens. germ. ord (jfr ty. Hure, eng.
whore hora) med släktingar i andra
indoeurop. språk, bl. a. lat. ca’rus kär
hord [hå’rd] skara, sammanrafsad hop:
väl närmast från ty. Hörde skara av
krigare, ett urspr, tatariskt-ryskt ord,
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
