Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - horisont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
horisont
buckle
som uppträder i Tyskland från
1500-talet
horisont [hårisån’t] synrand: ytterst av
grek. horit’son, egentl, ’begränsande’,
pres. part. av horit’sein begränsa; jfr
aforism. Härtill horisonta’1,
horisontell’ (jfr vertikal)
horleta, -letta sminkrot (Lithospermum
arvense): folkligt växtnamn i vissa
trakter; växtens rot användes till smink
(»hor-färg»); till sv. dial. let färg, fsv.
isl. litr m.; jfr letgräs, 2 -lätt
hormon [hårmå’n, -mo’n] (kemiskt
retningsämne inom organisk kropp): bildn.
till grek. horme’ inre drift
horn: fsv. isl. horn; gemens, germ. ord
(ty. Horn, eng. horn), som återfinns i
andra indoeurop. språk (bl. a. lat.
cor’nu horn)
horoskop [håråskå’p] förutsägelse om
ngns kommande levnadsöden: bildn. av
grek. ho’ra tid och grek. sko fe’in se
horri’bel förskräcklig, avskyvärd: av lat.
horrib’ilis förfärlig, hemsk; till horre’re
vara hemsk; rysa
horsgök [hårs’-] (ett slags beckasin): av
fsv. hors häst (jfr isl. hross, ty. Ross;
se russ, valross) och gök (på grund
av fågelns gnäggande läte)
hors’t (en geologisk bildning): av ty.
Horst busksnår, rovfågelnäste, jordhög
horten’sia (en prydnadsväxt): av fra.
hortensia, litterär bildn. på
kvinnonamnet Hortense
hortikultu r trädgårdsskötsel: bildn. av
lat. hor’tus trädgård (jfr or to lan) och
lat. cultu’ra odling. Härtill hortonom
[-nå’m] person med examen från
trädgårdsinstitutet i Alnarp; jfr agronom,
-nom
hos: fsv. hos; trol. i svagton
uppkommen form av hus; jfr bland
hosiann’a: av hebreiska högiä-nna hjälp
dock!, en hälsningsformel, använd till
konungar och till Gud
hosor [-å’-, även -o’-] (pl.) byxor: sydsv.
dial. även ’långstrumpor’; fsv. isl. hosa
(pl. hoswr) benkläder, strumpbyxor;
gemens. germ. ord (ty. die Hosen byxorna,
eng. hose strumpa) med grundbet.
’hylsa, skida’, möjl. besläktat med hus;
jfr byxor
hospital mentalsjukhus, sjukhus för
sinnessjuka: av lat. hospita’lis
gästvänlig, bildn. till hos’pes gästvän; gäst;
jfr hospitera, hotell, spetälsk
hospitera som gäst åhöra föreläsningar
eller annan undervisning: av lat.
hospi-ta’ri gästa; vistas som främling, bildn.
på hos’pes (gen. hos’pitis) gästvän; jfr
hospital, hotell, hospits. Härtill
hospitan’t besökande, tillfällig elev
hospifs [även hås’-] (ett slags enklare,
snyggt hotell): över tyskan av lat.
hos-pit’ium gästvänskap; härbärge: jfr
hospitera, hospital
hosta (subst.): fsv. hoste (dat.-ack.-form
hosta), isl. hosti; gemens, germ. ord (tv.
Husten) med släktingar i andra
indoeurop. språk
hostia [hås’tia] (katolsk benämning på
nattvardsbrödet): av lat. hos’tia
offerdjur, slaktoffer
hot: fsv. isl. höt; i sv. dial. även med bet.
’störpar i gärdesgård’; nord. och got.
ord, besläktat med 2 vass; jfr hö ta,
1 hytta. Härtill hota, hotelse
hotell’ [-å-]: av fra. håtél; av lat.
hospita’-le n.; jfr hospital
1. hov [-o’-] (på häst): fsv. hover, isl.
hofr; gemens, germ. ord (ty. Huf, eng.
hoof). Härtill hovslagare
2. hov [-o’-] måtta: fsv. isl. höj;
besläktat med häva (jfr behov, hö va).
Härtill hovsam
3. hov [-å’-] konungens omgivning: fsv.
hof; av lågty. hof (ty. Hof) furstes
hushållning (även ’gårdsområde; gård;
gods’); med oklara
släktskapsförhållanden; jfr hövisk, hövlig, hyfsa
hovera sig pråla; kråma sig: av lågty.
hovéren (ty. hofieren); bildn. till 3
hov
boveri [håveri’] (arbete, som en under
en herrgård lydande bonde hade att
lämna till brukande av godsägarens
jord): da. haveri; bildn. på 3 hov i bet.
herrgård
hovrätt [-å’-]: efter mit. hoverecht, ty.
Hofrecht eg. ’domstol vid ett hov’; till
3 hov
hovsam: se 2 hov
huckle: sammandragning av huvudkläde
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
