- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
178

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - härnad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härnad

2. hög

härnad krigståg: no. hernad stort följe;
i svenskan litterärt lån från isl. hernaör
härtåg; bildn. till härja
hä’rold (en viss ämbetsman; utropare):
över tyskan av fornfra. herali (fra.
héraut); av germ. ursprung, med
grundbet. ’härhövding’ (sammansatt av 2
här och en bildn. till vålla; formellt
identiskt med mansnamnet Harald).
Härolden skulle, som utropare vid
turneringar, känna till vapensköldarna;
härav heraldik

häromdagen för ett par dagar sedan:
adv. 1 här med hänvisande innebörd
och prep.-uttrycket om dagen.
Liknande häromkvällen, häromnatten,
häromåret, häromsistens, härförleden
härs (i hårs och tvärs): trol. bildat efter
tvärs (till tvär) med anslutning till
1 här

härska: av lågty. hérschen med samma
bet. (ty. herrschen), bildn. till tyska adj.
hehr hög, förnäm och sålunda nära
besläktat med herre

härsken: bildn. till verbet härskna, självt
bildat på det äldre adj. härsk (no.
hersk); urbesläktat med ty. herb bitter
härstamma: efter likbet. ty. herstammen;
se 3 här- och 2
stam-härv (mellan- och nordsv.) räfsa, riva:
fsv. härf med samma bet. eg.
’harv-liknande redskap’; bildn. till harv
(liksom ärm till arm o. dyl.). Härtill härva
räfsa

härva (garnhärva o. djd.): no. herva
(möjl. lån från sv.); bildn. till verbet
härva vinda upp garn (på en härvel),
möjl. till harv i bet. ’härvel’. Härtill
härvel gamvinda, haspel: fsv. hærvil
härvidlag vid detta lag, i detta avseende:
adv. 1 här med hänvisande innebörd
och prep.-uttrycket vid lag (jfr
häromdagen); till 2 lag i bet. ’sätt’
hässja (verb): no. hesja, bildn. till fsv.
hæs, no. hes hässja, sydvästsv. dial. hås
stack, möjl. besläktat med schweiz. hist
med samma bet.; eljest dunkelt.
Härtill subst, hässja: no. hesja
häst: fsv. hæster, isl. hestr; nord. ord
(jfr ty. Pferd, eng. hor se); utgår från
en urgerm. sidoform till grundformen
av hingst

hästkraft effektenhet för att angiva en
kraftkällas (en maskins) styrka (1
hk = det arbete som krävs för att på
1 sek lyfta 75 kg 1 m rakt upp):
efter eng. horse-power med ung. samma
bet.; benämningen är införd av James
Watt (d. 1819)

hätsk: av lågty. hetisch, bildn. till hat
hätta: fsv. hætta, isl. hetta; bildn. till
hatt. Härtill tåhätta; yrhätta

häv förnäm, förträfflig; stolt: fsv. hæfer,
no. hæv, isl. hæfr nyttig, duktig, rask;
bildn. till hava, egentl, ’värd att hava’
häva.’ fsv. hæfia, isl. hefja; gemens, germ.
ord (ty. helen, eng. heave) med
släktingar i andra indoeurop. språk, bl. a. lat.
capfere taga, gripa; jfr hav, upphov,
förhäva sig, upphäva
häv’d rätt till innehav av egendom på
grund av långvarig besittning av
densamma; historia: fsv. hæfp f., isl. hejd;
bildn. till hava (möjl. lågty. lån).
Härtill hävda, hävda sig; hävdvunnen som
har vunnit hävd

hä’vert (ett fysikaliskt instrument): av
lågty. hever (ty. Heber) med samma
bet.; till häva

häxa: äldsta exempel 1667; av ty. Hexe;
av äldre hagazussa; trol. till fornhögty.
hag i bet. ’inhägnad, grind’ (jfr hage),
egentl, ’gärdesgårdsrytterska’;
troll-packan troddes rida på en käpp el. en
stör (senare också en kvast), då hon i
skymningen utövade sin
olycksbringan-de konst

hö: fsv. hø, isl. hey; gemens, germ. ord
(ty. Heu, eng. hay), med grundform
urgerm. hau-ja-; trol. nära besläktat
med hugga

1. höft (en kroppsdel): av lågty. hüfte
(ty. Hüfte), samma ord som lat. cub’itum
armbåge; urbesläktat med kub

2. höft (i uttr. på en höfi): trol. bildat
till 2 hov måtta, avpassning, eller till
fsv. verbet Inöva (se hövas)

1. hög (adj.): fsv. høgher, da. høi; av
en urgerm. sidoform har utvecklats isl.
har hög, ty. hoch, eng. high; jfr 2 hög

2. hög (subst.): fsv. høgher, da. høi, isl.
haugr; substantivering av adj. hög; se
1 hög

178

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free