Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - höger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. höger
hövlig
1. höger, best. f. högra: fsv. høghre, isl.
høgri; egentl, komparativ av isl.
høgr, no. høg bekväm (’den bekvämare
handen’); jfr ty. recht, eng. right rätt,
höger, fra. droit rak, rätt, höger; se
hyende; behaga, misshaga
2. höger, vanl. best. f. högern (politiskt
parti): senare delen av 1800-t.; efter
mönster av fra. (la) droite (ty. die
Iiechte) med samma bet., ursprungl.
det parti i nationalförsamlingen 1789,
som satte sig t. h. om presidenten
högfärd [hö’g-, hök’-]: fsv. hoghfcerp,
høghfærp; av lågty. hdchvart (ty. Hoff art)
med samma bet.; till färd i bet.
’beteende*
hÖ’gmod: fsv. hoghmop, høghmop; av
lågty. hàgmöd (ty. Hockmut); till 1 mod
i bet. ’sinnelag’
högmögen(de) högförnäm, mäktig: av
ty. hochmögend, egentl, ’högt
förmående’; jfr förmögen
högtid [hök’-]: fsv. høghtip; jfr isl. hdtiÖ,
lågty. höchttt hög kyrklig eller världslig
fest, ty. Hochzeit bröllop
höja: fsv. høghia; bildn. till 1 hög
höjd: fsv. køghp, no. høgd; bildn. till
1 hög
hök: fsv. høher, isl. haukr; gemens,
germ. ord (eng. hawk; jfr ty. Habichi),
möjl. besläktat med häva och lat.
cap’ere gripa
hökare person som (i mindre skala)
handlar med (rökta o. saltade) matvaror:
av lågty. höker med samma bet.; av
dunkel härkomst
1. hölja (hölj) göl, djupt ställe i bäck el.
å, vattengrop i mosse (sydsv. dial.):
fsv. hyl m. el. f., no. hyl, isl. hylr m.
djupt ställe i flod; trol. besläktat med 2
hölj a och hål
2. hölja breda över, täcka över: fsv. hylia,
isl. hylja; gemens, germ. ord (ty. hullen),
besläktat bl. a. med ty. hehlen dölja och
lat. occuVere dölja (jfr ockult); se även
hål och 1 hölja. Härtill hölje
hölster: trol. delvis en bildn. till hölja;
i bet. ’pistolhölster’ dock av lågty.
holster (ty. Hälfter) med samma bet.
höna: fsv. isl. høna; femininbildn. av
gammal typ till 1 hane
höns: fsv. høns, isl. høns, hønsn; bildn.
till den subst.-stam, som föreligger i ty.
Huhn höns, urspr, en kollektivbildn. till
1 hane
hönsa traktera de äldre kamraterna: av
lågty. hensen, besläktat med Hansa (se
h anse at) och ty. hänseln låta ngn
genomgå vissa gyckelceremonier
hör lin (sydsv. dial.): fsv. hør, da. hør,
isl. horr m.; gemensamt germ. ord av
okänt ursprung
höra: fsv. høra, isl. heyra; gemens, germ.
ord (ty. hören, eng. hear) av dunkelt
ursprung. Härtill hörsel; hörsam;
hörsamma
hörn: fsv. hyrn[e], no. hyrne; bildn. till
horn ,
höst; fsv. høster, isl. haustr; gemens,
germ. ord (eng. harvest, ty. Herbst) med
urspr. bet. ’avplockning’
hota (hötta, hytta): bildn. till hot
höva (i uttrycket över hövan): fsv. høva f.
det passande; förhållanden, behov;
bildn. till höva passa (se hövas)
hövas (i uttrycket det höves o. dyl.): fsv.
høvas passa, anstå, reflexivform av
høva med samma bet., isl. høfa; bildn.
till 2 hov
-hövdad: se mång-, tvehövdad
höv’ding: fsv. äldre høfpinge, isl.
hgf-Öingi; trol. från början en
sammansättn. av huvud och en bildn. till
verbet gånga; grundbet. alltså ’den
som går i fylkingens huvud (spets)’
hövisk fin i sitt uppförande: fsv.
hø-visker; av lågty. hövesch (ty. höfisch);
bildn. till 3 hov efter fra. courtois
hövisk, till cour hov (se 3 kur,
kurtisera)
hövitsman befälhavare för mindre
truppstyrka: fsv. høvitzman, no. høvedsmann;
jfr dels fsv. huvupsmaper, isl.
hgfuds-maör, dels lågty. hövetman (ty.
Hauptmann)’, till huvud
hövlig: fsv. heveliker; av lågty. höflik
(ty. höflich), bildn. till 3 hov; sålunda
eg. ’sådan man är vid hovet’
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
