- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
203

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kantarid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kantarid

2. kapp

kantari’d (en skalbagge, spansk fluga):
ytterst av lat. can’tharis, av grek.
kanthari’s tordyvel. Härtill kantaridi’n
drogen »spansk fluga»
kanta t högstämt musikstycke för kör

0. solosång: av fra. cantate, ital. canta’ta
med samma bet.; till lat. canta’re sjunga
(jfr kantor)

kan’tele (ett stränginstrument): finskt
ord, möjl. av litauiskt ursprung
kanti’n flaskfoder: av fra. cantine; av
ital. canti’na vinkällare, marketenteri;
av ovisst ursprung
kanton [-o’n] schweizisk delstat: av fra.
canton, ital. cantone, avledning av lat.
can’thus vinkel, hörn (jfr kant)
kan’tor kyrkosångare: av lat. can’tor
sångare; till can’ere sjunga, ett
indoeurop. ord (jfr 1 hane); jfr kantabel,
kantat

kantra: av lågty. kantern (ty. kentern)
med samma bet., avledning av kant
kan’tschu[k] läderpiska: av ty.
Kant-schu; ytterst av turk. kamce piska
kany’1 (rör i medicinsk användning): av
fra. canule, av lat. cann’ula litet rör; jfr
3 kanon

kaoli’n porslinslera: trol. av Kau-ling,
den urspr, fyndorten i Kina
ka’os [-ås] oreda, förvirring: av grek.
kha’os ’den ursprungliga och oändliga
världsrymden’. Härtill kaotisk [-o’t-,
-åt-] oordnad, oredig
kap udde: över tyskan av fra. cap; trol.
av ital. ca’po el. portugisiska cabo, av
lat. cap’ut huvud; jfr kapillär, 1
kapital, kaputt

1. kapa uppbringa ett fartyg: av holl.
kapen med samma bet., trol. urspr, ’lura
på’. Härtill kap; kapare: av holl. kaper

2. kapa hugga av: från lågty. kappen
med samma bet.; av oviss härkomst

kapa’bel i stånd till: över fra. av lat.
capa’bilis fattbar, gripbar; till cap’ere
taga, fånga; jfr kapacitet,
anteci-pera

kapacitet framstående duglighet,
förmåga: av fra. capacité, av lat. capac’itas,
avledning av cap’ax rymlig; duglig; till
cap’ere; se kapabel
I. kapell’ (ett slags skål): av ty. Kapelle,

ytterst av lat. cupelVa liten skål, till
cu’pa skål (se kupa)

2. kape|r liten kyrka: av lågty. kapelle,
ty. Kapelle; av medeltidslat. cappelVa;
urspr, namn på de franska kungarnas
kyrka, där S:t Martins kappa
förvarades; cappelVa egentl, ’liten kappa’, till
capp’a kappa; se kaplan, kappa

3. kapell’ överdrag, regnskydd (på båt):
ytterst av ital. capelVo hatt, lock, av
senlat. ca’pa, capp’a, se kappa

kapillä’r hårrörs-: bildn. på lat. capilVus
huvudhår, till cap’ut huvud (jfr 1
kapital)

1. kapital väldig, stor: av lat.
capita’-lis huvudsaklig, till cap’ut huvud; jfr
kap, kapillär, kapitel,
kapitulera, kapitäl, kapson, kapten,
kaputt, kadett, chef, dakapo

2. kapital (grund)förmögenhet: av lat.
capita’le, substantivering av adj.
capi-ta’lis; se 1 kapital. Härtill kapitalisera;
kapitalist; kapitalist

kapitel [-pit’el]: av lat. capit’ulum litet
huvud (till cap’ut huvud), i
medelstids-lat. ’överskrift; (huvud)styeke,
avdelning’; jfr domkapitel, kapitulera.
Härtill kapitula’r
domkapitelsledamot: av medelstidslat. capitula’ris med
samma bet.

kapitulera dagtinga, giva sig: av fra.
capituler, medeltidslat. capitulare
uppställa huvudpunkterna av ett föredrag,
bildn. till capifulum (jfr
rekapitulera). Härtill kapitulation dagtingan:
av medeltidslat. capitula’tio
kapitäl pelarhuvud: av ty. Kapitäl, av
likbet. ital. capitelVo; av lat. capiteWum
(mycket) litet huvud; av capit’ulum
litet huvud; jfr kapitel
kapla’n (underordnad prästman):
sammandragning av äldre kapellan, av
medeltidslat. capella’nus präst vid ett
kapell

kapott [-ått’] (ett slags grov kappa; liten
damhatt): av fra. capote kapuschong,
diminutiv av cape kappa; jfr kappa

1. kapp (ett slags skydd vid däcksluckor
m. m.): av holl. kap med samma bet.;
samma ord som kappa

2. kapp (i springa i kapp o. dyl.): fsv.
[a] kapp, no. [om, i] kapp; en biform till

203

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free