- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
256

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - levra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

levra

3. lik

tillagd fra. ändelse av äldre leveran’t;
av ty. Lieferant

levra (vända ett segel på visst sätt):
besläktat med leva fladdra (om segel)
levväl: nord. o. germ. välönskan (ty.
lebe wohl) av dem som lämnade hemmet
till dem som stannade kvar; jfr farväl
lexikon [lek’sikån] ordbok: av grek.
lexikon’; av lex’is ord, talesätt. Härtill
lexikalisk; lexikograf
ordboksförfattare: till grek. grafein skriva;
lexikograf

lia’n (klätter- eller slingerväxt): av fra.
liane; till lier binda
libation dryckeslag: av lat. liba’tio
gjut-offer

libeir flygskrift: av lat. libeWus liten bok,
diminutivbildn. till lib’er bok; jfr
exlibris, librett

liberal: av lat. libera’lis som är värdig
en fri människa; ädel; frikostig; till li’ber
fri (jfr leverera, libertin). Härtill
liberalite’t: av likabet. ty. Liberalitåt,
fra. libèralitè; liberalis’m. Som
parti-namn har ordet brukats först i Spanien
(om 1812 års författning), sedan i
Frankrike (1820-t.) och England (omkr. 1830);
i Sverige sporadiskt om oppositionen
under 1820- o. 1830-t.
liberti n vällusting: över franskan av lat.
liberti’nus frigiven slav; till li’ber fri
(se liberal)

libhaber älskare (av ngt): av ty.
Liebhaber älskare; amatör (av liéb haben
tycka om)

librett’, librett’0 operatext: av ital.
librett’o, egentl, ’liten bok’; jfr Tibell
li’bsticka (en trädgårdsväxt): fsv.
libbe-stikka; trol. över lågtyskan av folkl. lat.
levis’ticum; till lat. ligus’ticum, d. v. s.
från Ligurien

licen’s tillstånd; nyttjanderätt: ytterst
av lat. licen’tia frihet. Härtill licensera
ge licens

licentiat [lisensia’t] (en akademisk titel):
egentl, perf. part. av medeltidslat.
Ii-centia’re meddela tillåtelse (näml. att
föreläsa vid universitetet). Härtill
licen-tiera läsa för lic.-examen
lid backe, sluttning: fsv. lip, isl. hlid,
no. lid; till en rot med bet. ’luta’
I. lida (i uttryck som tiden lider): fsv.

lipa gå, fara; (om tid) förgå, isl. lida;
gemens, germ. ord; till en rot med bet.
’hända, utstå, genomgå’; jfr avlida,
förlida; 2 led, 2 leda, lejd
2. lida utstå, tåla: av likabet. lågty.
liden (ty. leiden); urspr, samma ord som
1 lida

lidelse: fsv. lidhilse lidande, da. lidelse
med samma bet.; med den nutida bet.
efter fra. passion, lat. pass’io lidande;
lidelse (se passion); jfr också grek.
path’os med samma
betydelseutveckling (se patos)

lider: ett uppsvenskt ord (sydsv. skjul)
med motsvarighet i gotiskan
liderlig: av ty. liederlich slarvig,
oordentlig, otuktig

lie: fsv. le, lie, isl. U (gen. Ija), no. Ijà;
trol. till en rot med bet. ’skära’
liera förbinda (med): av fra. lier; av
lat. liga’re binda; jfr liga, legera,
allians

lifta gratisåka (med bil): av eng. lift
eg. ’höja, lyfta’, samma ord som sv.
lyfta; eng. to give a lift hjälpa ngn upp
el. i väg, låta ngn få åka med sig.
Härtill lift (få l); liftning; liftare
liga: av fra. ligue, ital. Ii’ga med samma
bet.; till lat. liga’re binda; förbinda; jfr
liera. Härtill ligis’t [-g-] medlem av en
liga; ligapojke

ligamen’t band; bindsena: bildn. till
lat. liga’re binda; jfr liga och liera
ligatu’r två sammanskrivna bokstäver:
till lat. liga’re binda; jfr liga och liera
ligga: fsv. liggia, isl. no. liggja; gemens,
germ. ord (ty. liegen, eng. lie), till en
indoeurop. rot, som återfinns bl. a. i
lat. lec’tus säng (fra. lit); jfr lägga; 2, 3
lag, läge, läger
Mgus’ter (en buskväxt): av lat. ligus’trum
med samma bet.

1. lik död kropp: fsv. lik, isl. lik skapnad,
utseende; lik; gemens, germ. ord (jfr
ty. Leiche) med grundbet. ’form’ och
besläktat med 3 lik; jfr lekamen

2. lik tross vid ett segels ytterkant: isl.
lik; trol. av lågty. lik med samma bet.

3. lik (adj.): fsv. liker, isl. Hkr, glikr;
gemens, germ. ord (ty. [g]leich, eng.
like), trol. med grundbet. ’med samma
form som’; till 1 lik

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free