Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. lik
lindorm
4. lik (adj.) bra, duktig, mest komp.
likre, superi, likst bättre, bäst (dial.):
samma ord som 3 lik
lika behaga: fsv. lika, isl. lika; gemens,
germ. ord (eng. like tycka om), bildat
till 3 lik och med grundbet. ’vara lik,
passa’
likadan: se dan, sådan
li’kare norm vid justering av mått och
vikt: bildn. till 3 lik; jfr ty. Gleicher
likbegängelse begravning: fsv. begängüse
med samma bet.; efter likbet. lågty.
begenknisse (ty. Begängnis); till fsv.
beganga, b eg a begå, verkställa (spec.
begravning); jfr eldbegängelse,
förgängelse
like: fsv. isl. liki m., bildn. till 3 lik;
jfr unge, dumbe
likgiltig: efter ty. gleichgültig med samma
bet.; jfr giltig
likmätigt: av lågty. likmëtich med
samma bet.; jfr rättmätig, mått
likstol (i äldre tid) avgift för begravning:
fsv. liksto (-stol); trol. lånord från feng.;
jfr feng. leg er stow f. gravplats
liktare lastpråm: av lågty. holl. lichter
med samma bet.; till ty. leichi (lågty.
licht) lätt
liktor [lik’tår] fornromersk rättstjänare:
av lat. lic’tor romersk drabant el.
rättstjänare
liktorn [-o-] fsv. likthom, isl. Ukporn:
sammansättning av 1 lik och 1 torn,
sålunda egentl, ’tagg på kroppen’
li’kvida (en språkvetenskaplig term):
bildat på lat. adj. liq’uidus flytande, klar;
se likvidera
likvidera betala, göra upp; avveckla:
av ty. liquidieren, fra. liquider med
samma bet.; bildn. till lat. liq’uidus
flytande, klar; utredd. Härtill likvi’d
betalning; flytande, lösgjord; likvidation
(slut)betalning; avveckling; likviditet
(ett företags) betalningsberedskap
likväl: liksom da. UgeveV efter mit.
likewol (jfr ty. gleichwohl); jfr lell
likör (en spritdryck): av fra. liqueur;
av lat. liq’uor flytande tillstånd;
flytande ämne, vätska; jfr likvidera
lila (en färg): àv fra. lilas syren; över
spanskan àv arab. lllak med samma bet.
lilja: fsv. lilia, isl. lilja; av lat. Wlium
(plur. li’lia) med samma bet.
lim [limm]: fsv. lim, isl. lim; gemens,
germ. ord (ty. heim, eng. lime), till en
rot med bet. ’klibba, smeta’; jfr ler.
Härtill limma; limning
lim’erick ett slags skämtvers av
irländskt ursprung: efter staden Limerick
vid Shannon på Irland
limitation begränsning, inskränkning:
av lat. limita’tio begränsning: till
limitöre begränsa, bildn. på Wmes gräns.
Härtill limitera begränsa, limitati’v
begränsande
limnologi’ läran om sötvattnens
djur-och växtliv; modern bildn. av grek.
lim’ne sjö och log’os lära. Härtill
lim-nolog [-å’g]
limona’d: se lemonad
limpa: ett speciellt svenskt ord av okänd
härstamning; möjl. besläktat med lump
klump (jfr no. lumpe, lumpa ett slags
potatisbröd) och sv. dial. lamp klamp,
träkloss
lin: fsv. lin, isl. lin; gemens, germ. ord
(ty. Lein, eng. line), möjl. gammalt lån
från lat. Wnum med samma bet.; jfr
lina, linne, linning, linoleum,
li-nong, lingeri
lina: fsv. lina, isl. lina; gammal bildn.
till lin
lind: fsv. isl. lind; gemens, germ. ord
(ty. Linde) av omstridd härstamning
1. linda obrukad åkerjord, jord som
ligger i träde (åkern ligger i l. o. dyl.):
sv. dial. linda gräsvall, -plan (Finland),
Unn igenlagd åker (Östergötland); fsv.
linda f. trädesåker; ett speciellt svenskt
ord, möjl. besläktat med land
2. linda bindel: fsv. lindé (dat. ack.
linda), isl. lindi; trol. besläktat med
lind och med urspr.bet.’lindbast’.
Härtill linda omvira, ombinda
lindare (en karpfisk): äldre linnare, möjl.
till adj. isl. linnr mjuk (se lindorm)
lindorm (ett fabeldjur): fsv. lindormber,
isl. linnormr, no. lindorm; möjl. till isl.
linnr, sv. och no. dial. Unn böilig,
smidig; mild (om väder), ty. lind; se
lindra
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
