Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lunar- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunar-
I utter
luna, da. lune; av likbet. lågty. lüne,
egentl, ’månskifte’, sedan ’ombytlig
sinnesstämning, (som troddes bero på
månen); av lat. lu’na måne (jfr lunar-).
Härtill lunagod (sydsv.) nyckfull
luna’r- (i lunardistans m. fi.): bildn. till
lat. lu’na måne (se ljus)
lunch [lun’sj]: av eng. lunch, förkortn.
av luncheon, möjl. från spanskan lonja
smörgås
lund: fsv. isl. lundr, även ’träd’; nordiskt
ord av omstritt ursprung
-lunda i annor-, inga-, någor-,
samma-, sålunda: se lynne
I ung- (i lungblöt m. fi.): trol. till lunga
lunga: fsv. no. lunga; jfr isl. lungu (plur.);
gemens, germ. ord (ty. Lunge, eng.
lungs), trol. avlägset besläktat med
1 lätt
lungsot: till 2 sot; lungsiktig: av (låg)ty.
-süchtig sjuklig, till ty. Sucht sjukdom
lunka: no. lunka; trol. variantbildn. till
linka
lunna släpa fram timmer på lunnkälke:
sv. dial. lunna, avledn. på subst. isl.
hlunnr m. rullstock (för framsläpning
av t. ex. båtar)
lunne (en sjöfågel): no. lunde, isl. lundi
m. med samma bet.; trol. till no. lunde
m. strimmig ved, isl. lundir (pl.) vita
strimmor i ansiktet; lunnefågelns näbb
har tvärsgående strimmor
luns: no. luns stycke kött; av oviss
upprinnelse
1. lunta tändtråd: av lågty. lunte med
urspr. bet. ’trasa*
2. lunta stor (gammal o. sliten) bok:
egentl, samma ord som 1 lunta
lupi’n (en ärtväxt): av lat. lupi’nus med
samma bet.
lupp förstoringsglas: av fra. loupe med
samma bet.
Iu’pus hudtuberkulos: av lat. lup’us varg;
under medeltiden (liksom wolf varg i
ty. och eng.) använt som namn på
frätande sjukdomar, bl. a. kräfta
1. lur (ett blåsinstrument): fsv. ludher,
isl. lüdr m. trumpet, rör; sannolikt
urspr, ’urholkad stock’; av omstridd
härkomst
2. lur (telefon-): samma ord som 1 lur
på grund av apparatens (forna) likhet
med ett blåsinstrument
3. lur slummer: se 2 lura
1. lura bedraga: av lågty. luren (ty.
lauern); trol. med urspr. bet. ’se med
halvslutna ögon’; jfr 2 lura. Härtill
lur (ligga på l.)
2. lura slumra: trol. samma ord som
1 lura, med ursprungligare bet. ’ligga
på lur, ligga med halvslutna ögon’.
Härtill lurig sömnig
lu’rendrejare smugglare: av lågty.
lur-rendreier bedragare; med anslutning till
1 lura
lu’rifax illmarig skälm; bildn. efter lågty.
lur fix med liknande bet.
lurk: fsv. isl. lurkr, no. lurk, urspr,
’knölpåk’; av omstritt ursprung, möjl.
ett iriskt ord
lurvig: jfr no. lurvutt med samma bet.,
no. lurva trasa; trol. besläktat med
2 larv
lus (pl. löss): fsv. lus f., isl. lus; gemens,
germ. ord (ty. Laus. eng. louse) av
oviss upprinnelse; jfr löska
luska smyga, snoka (vard.): da. luske,
trol. av mit. luschen ligga dold, lura, ty.
lauschen lyssna
luskung (sv. dial.) långa tåg (el. band) av
små mygglarver i sammanhängande
kedja; kallas även härmask, skre(d)
lusse (fira l. o. dyl.): vard. kortform av
Lucia, Luciadagen; lussekatt (en
avlång bulle med russin)
lust: trol. lån från lågty. lust (ty. Lust);
jfr med samma bet. fsv. luste, isl. losti;
sannolikt med urspr. bet. ’böjelse’; till
1 luta (jfr lysta, lysten, lystmäte)
lustrum period av fem år: av lat. lu’strum
reningsoffer; tid av fem år
lut (ett tvättmedel): fsv. no. lut; nord.
ord, besläktat med flera germ. och
indoeurop. ord med grundbet. ’tvätta’ (t.
ex. lava’re, se lavera)
1. luta böja sig: fsv. luta, isl. luta;
gemens. germ. ord; jfr lust, lyte, 1 löt
2. luta (ett musikinstrument): över
lågty. lüte (ty. Laute) av fra. luth; detta
ytterst av arab. al-üd
lutter: av lågty. lutter (ty. lauter) ren,
oblandad, med omstridd härledning.
Härtill luttra rena: av lågty. lütteren
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
