Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - länstol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länstol
län’stol: av ty. Lehnstuhl; till ty. lehnen
luta
-länt: se 2 -länd
läpp: fsv. læpper; möjl.
sammansmältning av ett inhemskt ord fsv. læpe, sv.
dial. läpe (da. læbe) och ett lågty. Uppe
med samma bet. (ty. Lippe, eng. lip);
till en indoeurop. rot med bet. ’hänga
ned’ (jfr lat. lab’ium med samma bet.)
läppja: fsv. læpia, no. lepja lapa; trol.
besläktat med lapa
lär (verb i pres.) sägs vara (t. ex. han l.
vara sjah): speciellt svenskt hjälpverb,
trol. uppkommet ur fsv. leder låter,
pres. av låta
lära (verb): fsv. læra, isl. làra; av lågty.
lëren (ty. lehren) med samma bet.
Härtill subst, lära: av lågty. lëre (ty. Lehre);
lärd: efter ty. Gelehrter; lärdom; se
lärjunge, lärling
lärft: fsv. læript, isl. lérept; sammansatt
av lin och isl. ript tygstycke, en bildn.
till riva
lärjunge: av lågty. lërjunge (ty.
Lehr-junge) lärgosse (t. ex. i hantverk); om
Jesu lärjungar NT 1526; till lära; jfr
lärling, discipel
lärka: fsv. lærikia, no. lerka (jfr isl.
lævirki); trol. lån från lågty. léwerihe
(ty. Lerche); av okänd härledning
lärk(träd): över ty. Lärche av lat. lar’ix
med samma bet.
lärling lärpojke (i hantverk): av ty.
Lehrling med samma bet.; bildn. till
verbet lehren lära (se lära); jfr
lärjunge
lärospån lärdom, erfarenhet, rön: möjl.
till spån i bet. ’träskiva till bokpärm’,
sålunda lärobok (i träpärmar). Ordet
är sannolikt bildat av Joh. Bureus
(1599), som uppger att man i Dalarne
brukade på spånor med runor nedskriva
bud och meddelanden. Jfr dock också
fsv. kännespan exempel, kännemärke
läsa: fsv. læsa plocka, samla; läsa, isl.
lesa med samma bet.; gemens, germ.
ord med urspr. bet. ’plocka, samla’ (eng.
lease har endast denna bet.; jfr read
läsa, egentl, ’uttyda’, fsv. rapa runar);
bet. ’läsa’ är närmast lån från (låg)ty.,
där den uppkommit genom inflytande
av lat. leg’ere plocka; läsa (se legend);
lödja
lat. har i sin tur övertagit detta bruk
från grek.
läsion: se lädera
läska: av lågty. leschen släcka (ty.
löschen); av okänt ursprung
läskig otäck (slang): sv. dial. leshug
med samma bet., till lesha (ledska)
otäckhet; bildn. till 5 led
läspa: fsv. læspa, no. leispa;
ljudhärmande
1. läst (ett mått; en vikt): av lågty.
last (pl. leste), identiskt med 1 last
2. läst (sko-): isl. leistr, no. leist; gemens,
germ. ord (jfr ty. Leiste spår), bildat
till ett verb med bet. ’gå efter spår’
och nära besläktat med list
läte: fsv. læte, isl. leeti, bildn. till låt
1. lätt: fsv. lætter, isl. léttr, no. lett;
gemens. germ. ord (ty. leicht, eng. light)
med släktingar i andra indoeurop.
språk. Härtill lätta; lättna; lättnad
2. -lätt (-lett) i ljus-, rödlätt m. fi.:
adj.-bildn. till fsv. liter, isl. litr färg, hy, sv.
dial. let (se letgräs, horleta, anlete);
jfr enlätt
lättfärdig: av lågty. lichtverdich (ty.
leichtfertig), egentl, ’snar, rask’
lätting: äldre läting, bildn. till lat;
om-bildat efter lättja
lättja: fsv. lætia (jfr isl. leti); bildn. till
lat
lättvindig: ombildn. av sv. dial. lättvinn,
no. lettvinn som lätt göres; till vinna
i bet. ’arbeta’
läxa: fsv. lektie, lexa; över lågty. lexe,
lektie av lat. lec’tio läsning; da. lektie
(prediko)text; läxa; den nuv. bet. har
uppkommit i äldre skolspråk o. är
känd från 1500-t.; jfr lektion
löda: av lågty. löden; bildn. till lod i
bet. ’smältbar metall’
iödder: isl. lauSr, no. laudr; gemens,
germ. ord med urspr. bet. ’bäcken’ el.
’bad’ och besläktat med lat. lava’re
tvätta; jfr lut, löga, lördag. Härtill
löddrig
lödig innehållande så el. så mycket ädel
metall: fsv. løpogher; av lågty. lödich (ty.
lötig), med urspr. bet. ’innBhållande full
halt av ren metall’; bildn. till lod
lödja ull, som nappas av får: sv. dial.
lydja, bildn. till äldre sv. Jodh ludd (se
ludd, luden)
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
