Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - macerera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
macerera uppmjuka, -lösa (tekn.): ytterst
av likbet. lat. macera’re, av adj. mac’er
mager, torr; samma ord som grek.
makros’ stor, lång och germ. 2 mager
machverk [masj’-], maschverk fuskverk:
da. makværk; av ty. Machwerk med
samma bet.; till machen göra; egentl,
’hantverksmässigt arbete, utfört utan
ambition’
mack bensinpump: bildat av initialerna
i namnen på 4 delägare i ett bolag som
framställde de första mackarna i
Sverige (Mathiasson, Andersson, Collin,
Key)
macka smörgås (vard.): slangord, möjl.
hämtat från zigenarspråk
mackapä r konstig figur (prick, grej):
sv. dial. mackapär även ’modig karl’,
da. makkabeer; möjl. (skämtsam)
ombildn. av bibi. släktnamnet mackabéer,
med anslutning till mansnamnet Pär
mackla pyssla; krångla (vard.): sv. dial.
macida o. macka med samma bet.; da.
makke; trol. av lågty. maken göra (ty.
machen)
mad sänk ängsmark: fsv. map; gemens,
germ. ord (ty. Matte alpäng, eng.
mea-dow); möjl. till samma rot som meja
madam’: av fra. madame; av ma min
och dame dam; se 1 dam, madonna
madapola’m (ett slags bomullstyg): efter
den ostindiska staden Madapo’lam
madd (en växt): sv. dialektord,
besläktat med madra
madeira [-de’ra], made’ra (ett hetvin):
efter ön Madeira n. v. om Afrika
madonn’a: av ital. madonn’a; av ma
min och donna dam; jfr madam,
primadonna
ma’dra (en växt): isl. madra, no. modra;
gemens, germ. ord av omstridd
upprinnelse och utveckling; samma ord som
måra (jfr madd)
madrass’: över tyskan och fra. matelas
ytterst av arab. matrah bädd
madriga’1 (ett slags dikt i jambiskt
versmått): av fra. madrigal; möjl. ytterst av
ngt ital. eller lat. växtnamn
madu’sa, madus’ka stor och kraftig
kvinna (vard.): dialektord av okänt
ursprung; jfr no. maggedysa, maggadusa
med samma bet.
magasi’n: över fra. magasin och ital.
magazzi’no av arab. mahàzin varuhus
(pluralis)
måge: fsv. maghi, isl. magi; gemens,
germ. ord (ty. Magen, eng. maw) av
dunkelt ursprung
1. ma’ger österländsk vis man: se magi
2. mager (adj.): fsv. magher, isl. magr;
gemens, germ. ord (tj7. mager) med
motsvarighet bl. a. i lat. mac’er mager,
torr, utmärglad och grek. makros’ lång,
smal (jfr macerera, makro-)
magi’ [-g-] trolldomskonst, svartkonst:
av grek. mage’ia teckentydning m. m.
Härtill ma’gisk: av ty. magisch, efter
lat. mag’icus med samma bet.; ma’giker
trollkarl: efter lat. mag’icus; ma’ger
österländsk vis: av lat. ma’gus, av
grek. ma’gos med samma bet.; ytterst
ett persiskt ord
magis’ter [-j-]: av lat. magis’ter
överordnad, ledare; (skol)lärare, eg. ’den större’
(jfr minister); jfr magistrat,
mästare. Härtill magistra’1 mästerlig,
imponerande (jfr mistral)
magistrat [-j-]: av lat. magistra’tus
överhet, bildn. till magis’ter (se magister)
mag’ma glödande massa i jordens inre:
ytterst av grek. mag’ma halvflytande
massa, salva
magnat storman: medeltida bildn. till
lat. mag’nus stor; pl. magna’tes om
stormännen i Ungern o. Polen; jfr
magnifik
magnesia talkjord: återgår på grek.
magnesia lith’os magnetsten (jfr
magnet, mangan). Härtill magne’sium:
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
