Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mission ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mission
mjärde
mission [misjo’n] beskickning; uppdrag;
hednamission: av lat. miss’io, bl. a.
sändning, avsändande; till mitVere
sända (se missil, missiv; ad-, e-, per-,
remittera, kommitté,
intermittent). Härtill missionär: av fra.
mis-sionnaire; av lat. missionarius
missi v sändebrev; prästerligt
förordnande: av fra. (lettre) missive sändebrev,
fra. 1500-talsbildning till lat. miss’us
utsänd (se mission)
misskund: fsv. miskun[d], isl. miskunn;
nord. ord, sammansatt av miss- och
en bildn. till kunna, känna i bet.
’beskylla’
misskänna felaktigt bedöma,
underskatta (ett misskänt geni): efter ty.
misskennen med samma bet. Härtill
omisskännlig som man icke kan ta fel
på, tydlig: da. umiskendelig
misslynt*, se miss- och lynne
missne (en kärrväxt, Callapalustris): trol.
bildat till mossa
misstag felbedömning, missgrepp: till fsv.
isl. mistaka taga miste, göra fel. Härtill
misstaga sig
misstanke obestyrkt antagande,
förmodan: fsv. misthanke. Härtill misstänka:
fsv. misthænkia; misstänksam;
miss-tänklig, misstänkliggöra: till äldre sv.
mistänkelig misstänkt, suspekt,
du-biös
misstycke misshag: fsv. misthykki, isl.
mispykki n. ovilja, ovänskap. Härtill
misstycka: fsv. mispykkia misshaga
mist tjocka: lån från holl. eller eng. mist
med samma bet.
mista: fsv. mista; ombildn. av ett äldre
missa, isl. no. missa sakna, undvara,
förlora (eng. miss, se missa), bildn. på
2 miss-. Härtill miste, adv. (taga miste,
gå m. o. dyl.); mista bar fläck (i besådd
åker), tomrum
mistel (en parasitisk buskväxt): gemens,
germ. ord (ty. Mistel, eng. mistle), bildat
till det germ. ord för ’gödsel’, som
återfinns i ty. Mist (misteln sprids genom
fåglar, i det att bärens sega slem icke
upplöses i fågelmagen)
mistral nordvästlig vind (storm) på fra.
medelhavskusten: av likbet. fra. (prov.)
mistral; av lat. magistra’lis} egentl,
’förhärskande vind’; jfr magister
misä’r elände: av fra. misère med
samma bet.; av lat. mise’ria elände, nöd (jfr
miserabel)
miteira (arm)bindel: av lat. mitelVa
liten bindel, till mit’ra bindel (se mit ra)
rnit ra biskopsmössa: av lat. mit’ra
huvudbindel, grek. mit’re
mitraljö s kulspruta: av fra. müraiUeuse
med samma bet., bildn. till mitraille,
bly- el. järnskrot
1. mitt (adv.): egentl, neutr. av fsv. adj.
miper i mitten befintlig; se mid-
2. mitt (subst.): äldst (omkr. 1800) blott
best. form midten; trol. efter ty.
in-mitten mitt i
mittel- (i mittelparti o. dyl.): av ty.
Mittel-, samma ord som sv. 2 me
delin i xa blanda, röra ihop: av eng. mix med
samma bet.; bildn. till lat. mi’xt\is
blandad, part. av misce’re blanda (se
mixtur). Härtill mix blandning (kakmix o.
dyl.)
mixtra röra ihop (vard.): trol. en på eng.
mixed ’blandad* bildad r-avledning; jfr
blixtra: blixt
mixtu’r blandning: av lat. mixtu’ra
blandning, bildn. till misce’re blanda; jfr
mixa, mestis
mjugg (i uttrycket i mjugg): trol.
ombildn. av likbet. sv. dial. no. i mugg
(med liknande /-tillsats som i fjant,
pjaltig m. fi.)
mjuk: fsv. miuker, isl. mjükr; nord.
ord av okänd härkomst
mjäkig: trol. speciellt nord. ord, av
okänt ursprung
1. mjäll (subst.): jfr isl. mjqll, no. mjøll
lätt, fin snö; av samma rot som mjöl
2. mjäll (adj.): no. mjell, mjøll lös, fin
och lätt; besläktat med 1 mjäll
mjälte: fsv. miælte, isl. mjalti; gemens,
germ. ord (ty. MHz), kanske besläktat
med malt. Härtill mjältsjuk
melankolisk: mjälten ansågs i äldre tid vara
upphovet till den "svarta gallan", som
vållade melankoliskt temperament (jfr
melankolisk, gallsprängd, spleen
mjärde (ett fiskredskap): fsv. miærpre,
miærpe till likbet. sv. dial. märder,
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
