Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mjöd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mjöd
modal
mjäl, no. merd, egentl, ’ingångstratten
(nätpåsen) i en mjärde’; samma ord
som grek. mar’ath(r)on fenkål (varav
ortnamnet Marathon), efter den
korg-formiga blomställningen; urspr, ’korg
av vidjekvistar’
mjöd: fsv. mioper, isl. mjgör; gemens,
indoeurop. ord, trol. med bet. ’honung’
(såsom ännu i sv. dial.)
mjöl: fsv. miol, isl. mjql; gemens, germ.
ord (ty. Mehl, eng. meal), besläktat med
mala
mjöldagg (en parasitsvamp): efter ty.
Mehltau med samma bet., äldre miltau
(eng. mildew); förleden mil- är ett
indoeur. ord med bet. ’honung’ (lat. mel),
se mjölska; i ty. ombildat efter Mehl
mjöl
mjöldryga (en parasitsvamp på råg): da.
meldrøje; egentl, ’det som drygar ut
mjölet’ (jfr sv. dial. mjölöka med
samma bet.)
mjölk: fsv. miolk, isl. mjglk; gemens,
germ. ord (ty. Milch, eng. milk) med
släktingar i iriska och slaviska språk
1. mjölke sädesvätska hos fiskar: isl.
mjolkvi, no. mjælke; bildn. på mjölk,
med anledn. av den mjölkvita färgen
2. mjölke (en växt, Epilobium): avledn.
på mjölk; växten har ansetts ge korna
rikligt med mjölk
mjölnare: fsv. mylnare, isl. mylnari;
gemens. germ. ord (ty. Muller), gammalt
lån av lat. molina’rius med samma bet.,
till moWna kvarn (varav ty. Mühle,
eng. mill, da. mölle)-, ombildat efter
mjöl
mjölska (ett slags mjöd): äldre mölska,
fsv. mylska; avledn. på ett
indoeuropeiskt ord med bet. ’honung’ (lat. mel)-,
jfr mjöldagg
mjölon: nybildn. till mjöl, efter de
många bärnamnen på -ön
mnemotekni’k minneskonst: av grek.
mne’me minne och tekh’ne konst. Härtill
mnemoteknisk
mo: fsv. isl. mor, no. mo sandhed, -jord;
trol. med urspr. bet. något
sönderkrossat; besläktat med isl. ma skrapa, gnida;
av omstritt ursprung
moaré, moiré [moaré’] vattrat siden: av
fra. moiré, egentl, perf. part. av moirer
vattra (ett tyg); till fra. moire (ett slags
tyg), av eng. mohair, ytterst ett arab.
ord; jfr mohair
moatjé äkta hälft, maka, dam: av fra.
moitié hälft; av lat. medi’etas mitt, ställe
1 mitten; till med’ius (se medium)
mobb pack, slödder: av eng. mol pö-
bel; förkortad form av lat. mo’bile
(vuVgus) "den rörliga, obeständiga
(folkhopen)", till mo’bilis rörlig; se
mobil
mobi’1 rörlig, flyttbar: över ty. och fra.
av lat. mo’bilis med samma bet. (jfr
auto-, lokomobil, motion, motiv,
möbel, mobb). Härtill mobilier (pl.)
bohag, lösören: av lat. moWlia, neutr.
plur. av mo’bilis; mobilisera försätta
(hären) på krigsfot, uppbåda: av likabet.
fra. mobiliser
1. mocka (en kaffesort): elliptiskt för
mockakaffe; efter den arab.
utskeppningsorten Mokka
2. mocka (en skinnsort): elliptiskt för
mockaskinn, dvs. skinn från Mokka
3. mocka (måka) rengöra stall el. fähus
(från gödsel), skotta snö, skyffla: isl.
no. moka; germ. ord, möjl. besläktat
med mjuk. Härtill rörmockare
(-må-kare, -mokare)
mockant: se inockera
mockasi’n indiansk hjortskinnskänga: ett
indianskt ord
mockera håna: av likabet. fra. moquer.
Härtill mockant [-ang’t, -an’t] hånfull:
av fra. moquant, egentl, pres. part.
1. mod sinne (t. ex. vid gott mod);
djärvhet: fsv. mop sinne; vrede; mod (jfr isl.
rnöör vrede); gemens, germ. ord (ty.
Mut mod, eng. mood sinnesstämning)
med urspr. bet. ’sinne’ eller ’vrede’; jfr
an-, förmoda, högmod, tålamod,
2 muta. Härtill modig; modstulen,
-fälld
2. mod bruk, (tillfälligt) rådande smak:
av fra. mode; av lat. mod’us, sätt, vis,
form (se modus); jfr modern,
modist
moda’l (en grammatisk term): bildn. till
lat. mod’us sätt, vis (se modus). Härtill
modalite’t skiftning (i visshetsgrad)
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
