Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nokturn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nokturn
norm
noktur’n nattstycke (musik, målning,
dikt): av fra. nocturne, av lat. noctur’nus
nattlig; till nox (gen. noc’tis) natt; jfr
notturno
noll: Över tyskan av lat. nulVus ingen
(jfr nullitet)
noltig fjollig, narraktig (vard.): variant
till joltig, pjoltig m. fi.
•nom (person som ägnar sig åt en viss
forskning el. verksamhet): agro-,
astro-, eko-, ergo-, gastro-, horto-,
socionom; av grek. -nom’os (med
avljud) till verbet nem’ein ordna, fördela
(jfr nemesis)
noma’d [nå-, no-] vandrare, människa
utan fast boplats: av fra. nomade, av
grek. plur. nomad’es herdefolk, folk utan
fasta boplatser, bildn. (med avljud) till
verbet nem’ein utdela, valla boskap (se
-nom, nemesis)
no men [nå’men, no’-] (pl. no’mina el.
no’men) (en grammatisk term): av lat.
no’men namn; se namn. Härtill
nominas (i t. ex. nominalkatalog
alfabetisk förteckning, nominalvärde det
åsat-ta värdet) och nominell’ namn-;
nominera nämna, utpeka; jfr renommé
nomenklatur terminologi,
termförteckning: av lat. nomenclatu’ra kallande vid
namn (se nomen); substantivbildn.
till clama’re ropa (jfr deklamera)
nominativ [no’-, nå’-] (en kasusform): av
lat. (ca’sus) nominati’vus, till nomina’re
benämna
nonaggression [nån-] förbindelse att
icke angripa: modern nybildn. (1900-t.),
sammansatt av lat. non icke och
aggres-s’io angrepp, anfall (jfr aggressiv)
nonchalant [nångsjalang’t, nån-]
bekymmerslös, slarvig: av fra. nonchalant,
sammansatt av non- icke och pres. part.
av äldre fra. chaloir vara varm, ivrig,
angelägen; av lat. cale’re vara varm,
ivrig. Härtill nonchalans [nångsjalang’s,
nån-] vårdslöshet: av fra. nonchalance;
nonchalera försumma
nonintervention [nån-] förbindelse att
icke ingripa: modern nybildn. (1900-t.),
av lat. non icke och interven’tio
mellankomst (se intervenera)
non kombattant [-tan’t] icke stridande,
icke till arméerna hörande person: av
fra. noncombattant, sammansättn. av
non- icke och pres. part. av combattre
kämpa
nonpareille [nångparäj’] (ett slags fin
tryckstil): av fra. nonpareille, egentl,
’oförliknelig’; sammansättn. av
non-icke och pareil lik
non pius ultra [nån’ pius’ ul’tra]: lat.
uttryck med bet. ’icke mera därutöver’,
dvs. något oöverträffat, alldeles
ypperligt
non’sens meningslöst prat: av ty.
Nonsens, eng. nonsense; av fra. non-sens
icke mening
nonstop [nånståpp’] utan uppehåll el.
avbrott: av likbet. eng. nonstop, till
stop halt, uppehåll (jfr 2 stoppa)
1. noppa knut el. ögla på garn el. väv:
fsv. noppa blåntott. Härtill noppa
plocka bort (noppor, knutar, hår o.
dyl.): sv. dial. noppa, nuppa avplocka,
nappa (». fjäder, n. blår); säkerligen en
Ijudsyrnbolisk bildn. (jfr 2 nappa,
snoppa m. fi.)
2. noppa liten flicka, uppnosig jänta:
sannolikt samma ord som 1 noppa i
överförd användning
nor [-o’-] trångt sund, smalt vattendrag:
fsv. nor med samma bet., i många sv.
ortnamn (Nord, Nora, Norsholm m.
fi.); germ. ord, besläktat med eng.
narrow trång
nord: som sjöterm lån från holl. eller
lågty.; åtminstone de flesta
sammansättn. på nord- är lånord eller bildade
efter ty. ord (t. ex. nordost, -pol,
-stjärna); jfr nordan; norden,
nordisk; norr
nordan: fsv. norpan, isl. nordan; gemens,
germ. ord (se norden), bildat på
stammen i norr (nord) med ändelsen -an,
som anger riktning (’norrifrån’); jfr
fjärran, ovan m. fi.
norden (även Norden): av lågty. och ty.
Norden; substantivering av adv.
nordan (lågty. norden)
nordisk: av lågty. och ty. nor disch
nordvart: från lågty., egentl, ’vänd mot
norr’, se 1 vart
norm [når’m] regel; måttstock: av lat.
nor’ma vinkelmått; måttstock (jfr ab-
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
