Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - norna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norna
notturno
norm, enorm). Härtill norma’1
regelrätt: av lat. norma’lis; normalisera
genomföra enhetlighet; normera utgöra
rättesnöre; norma’liter normalt, i
vanliga fall
norna [-o’-] ödesgudinna: litterärt ord,
bildat av isl. nom ödesgudinna; av
dunkelt ursprung
norpa [når’-] snatta, knycka (vard.): sv.
dialektord av okänt ursprung
norr (adv.): fsv. nordher, isl. nordr, no.,
nordsv. dial. nord; gemens, germ. ord
(ty. Nord, eng. north), trol. med urspr,
bet. ’nere’ (jfr nord). Härtill norra
(adj.): fsv. norr?, nyr[p]re, isl. nyråri,
no. nordre; komparativ till norr
norrbagge: gammalt öknamn på
norrmännen (känt sedan medeltiden); trol.
till bagge i bet. ’tjock, klumpig figur,
bylte’; möjl. till någon del föranlett av
medeltidslat. Norva’gus norrman, bildn.
till Norva’gia, Norve’gia, Norge
norrman: av fsv. nordhman, isl.
nord-madr; urspr, med en allmännare bet.
’man från länderna i norr’: samma ord
som medeltidslat. Normanni,
skandinaviska vikingar (varav Normandie och
normander); jfr norsk
norrön [nårr’-] isländsk-fornnorsk: lånat
från isl. norrønn med samma bet., eg.
’nordlig’; gemens, germ. ord (eng.
northern), till isl. nordr adv. norr (se
norr, norsk)
nors [nårs’] (en laxfisk): fsv. nors; jfr
lågty. nors (ett fisknamn); ovisst, om
urspr, svenskt eller tyskt
norsk [nårs’k]: fsv. norsker; trol. av fsv.
nornsker (fornno. nornskr); till fsv.
nor-ræn, isl. norrønn nordlig (se norrön)
norvagis’m norsk språkegenhet, av
norskan påverkat uttryck: modern bildn.
till lat. Norva’gus norrman, Norva’gia
Norge (jfr ty. Norwegen, eng. Norway),
egentl. Nordr-vegr "den norra vägen
(sjöleden)"; jfr norrbagge, norrman,
norsk
nos [-o’-]: fsv. nos; besläktat (genom
avljud) med isl. ngs, sv. näsa
noshörning: bildn. till horn (jfr
enhörning) efter ty. Nashorn, som i sin
tur är bildat efter grek. rinok’eros nos-
hörning, till ris (gen. rinos’) näsa och
ker’as horn
nosoko’mium sjukhus, lasarett: av lat.
nosoco’mium, grek. nosokomei’on med
samma bet.; av grek. nos’os sjukdom
och komei’n sköta. Härtill nosokomia’1
som hör till sjukhus
noss’erot nattviol (Platanthera bifolia):
till sv. dial. nosse testikel, da. nosse;
sannolikt en hypokoristisk bildning
nostalgi
gi’J hemlängtan, -sjuka: av ett
nylat. nostaVgia med samma bet.;
bildat av grek. nos’tos hemkomst och
aVgos smärta; jfr kardialgi, [-neural-gi. Härtill nostalgisk
1. not [-o’-] fisknot: fsv. not, isl. nöt; nära
besläktat med nät (avljud)
2. not [-o’-] anmärkning, förklaring;
diplomatisk skrivelse; musiknot: av
lat. not’a märke, tecken (jfr nota,
notarie, notera)
3. not [-o’-] el. nåt [-å’-] ränna, fals (i
kanten av en bräda): av lågty. not (ty.
Nut) med samma bet.
nota [-o’-]: av i tal. nota anteckning,
promemoria; av lat. not’a; jfr 2 not
notabel: se notera
nota’rie (benämning på vissa
tjänstemän): av lat. notarius (snabb)skrivare
(jfr notarius publicus offentlig notarie);
till not’a tecken (se 2 not). Härtill
notariat
notera [no-, nå-] anteckna; uppgiva pris
på: av lat. nota’re utmärka; anmärka,
till not’a (se 2 not). Härtill nota’bel
anmärkningsvärd, märklig: av fra.
notable, av lat. nota’bilis värd att
(an)-märka; notabilitet berömd person
notificera tillkännagiva: över ty. av lat.
notifica’re göra bekant; till no’tus känd
(jfr notis, notorisk, prenotioner).
.Härtill notifikation
noti’s [no-, nå-] underrättelse;
meddelande: över fra. notice av lat. notif ia
kunskap, kännedom; till no’tus känd (jfr
notera)
notorisk [noto’-, nåto’-] allmänt bekant,
ökänd: av ty. notorisch, efter lat.
noto’rius allmänt bekant; till no’tus
känd (se notera, notis)
notturno nattstycke, nattlig kyrkosång,
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
