- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
308

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nästan ... - O

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nästan

I. o-

nästan: fsv. næstan; bild. till superi,
näst

näste (djurs) bo, fågelrede: fsv. næste; av
làgty. nest med samma bet. (ty. eng.
nest); motsvarande lat. ni’dus bo
nästla (i uttrycket n. sig in): av mit.
nestelen (eng. nestle), bildn. till näste;
se innästla sig

nät: fsv. næt, isl. no. net, gemens, germ.
ord (ty. Netz, eng. net), till en germ. rot
med bet. ’knyta, binda’; besläktat med
1 not och nässla

nätt: över tyskan av fra. net renlig;
av lat. nifidus glänsande; jfr netto,
nitid

nättelduk (ett slags bomullsmuslin): av
lågty. näteldok egentl, ’duk av
nässel-fibrer’ (jfr nässla)

näv (lång) näbb; näsa: sv. dialektord, se
näbb

nä va (växter av släktena Geranium o.
Erodium): sv. dialektord, bildat på näv
näsa; näbb; se näbb
näve: fsv. nævi, isl. hnefi, no. neve;
germ. ord, till en indoeurop. rot med
bet. ’klämma’. Härtill nävrätt rätt som
man tar med knytnävarna
näver: fsv. næver, isl. næfr; av dunkelt
ursprung

nävgröt (värmländskt dialektord) gröt
av havremjöl och salt, som knådas med
händerna och läggs i varmt vatten: till
näve

nöd: fsv. nop, isl. naud, no. naud;
gemens. germ. ord (ty. Not, eng. need) med
släktingar i andra indoeurop. språk
nödd nödgad: egentl, part. av ett verb
fsv. nøpa nödga, tvinga (da. nøde); till
nöd

nödfall: egentl, ’tillfälle av nöd’; till fall
i bet. ’tillfälle, händelse’

nod’ga: fsv. nøpgha, isl. naudga tvinga;
till fsv. nøpogher (se nödig)
nödig nödvändig (jfr onödan): efter
ty. nötig med samma bet.; jfr sv.
nødh-ogher tvungen, ovillig, isl. nauöigr, da.
nødig ogärna

nödsaka: till fsv. nødhsak tvingande
orsak, nödtvång; av lågty. nötsake med
samma bet.; jfr rannsaka
nödtorft: fsv. nødhthorft; efter lågty.
nöt-torft (ty. Notdurft); till nöd och tarva.
Härtill nödtorftig
nödvändig [nö’d- el. -vän’-]: av ty.
not-loendig med samma bet.; till nöd och
vända (jfr in-, utvändig)
nöja sig: fsv. nøghia sik; bildn. till nog
nöjd: fsv. nøghdher, egentl, perf. part.
av nøghia; se nöja sig
nöje: fsv. nøghe tillräcklighet; bildn. till
nog. Härtill nöjaktig tillfredsställande;
nöjsam

1. nöt (torr frukt, som faller av
oöppnad): fsv. nyt, not, isl. huot; gemens,
germ. ord (ty. Nuss, eng. nut) med
släktingar i iriskan, möjl. också i lat.
(nux)

2. nöt nötkreatur: fsv. not, isl. naut;
gemens, germ. ord, besläktat med
njuta, med grundbet. ’egendom’

nöta: fsv. nøta (åt)njuta, bruka; nöta,
isl. neyta, no. nøyta; besläktat med
njuta i bet. ’bruka, använda’; jfr
förnöta

n ötkråka: till 1 n ö t; fåglar som gärna äter
nötter

nötskrika (fågel): till 1 nöt och 2
skrika

notväcka (en mesfågel): egentl, ’en som
hugger hål i nötter’, till 1 nöt och 2
väcka

O

I. o- (i oanfäldad, oaptitlig m. fi.): fsv.
o-, isl. u-, o-; gemens, germ. nekande
prefix, urspr, un- (eng. ty. un-), med
motsvarigheter i övriga indoeurop.
språk (lat. in- i t. ex. intolerant, grek.
a- i t. ex. ateist). Ursprungl. i part.

och verbaladj.; svag rotform av
satsnegationen ne icke, till finita verbformer
(isl. né, lat. ne; jfr nej). Efterhand
överfört till adj. {odryg, ogill, omogen osv.).
Pejorativ innebörd (’ond, dålig,
oduglig’) har o- i en del, särskilt substan-

308

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free