Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - någorlunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någorlunda
nästa
någorlunda: se annor-, ingalunda
nåjd samisk trollkarl: av likbet. lapska
nåjde
nål: fsv. nal, isl. nål; gemens, germ. ord
(ty. Nadelj eng. needle), till verbet ty.
nähen sy; besläktat med bl. a. lat. ne’re
spinna, fläta, väva; jfr naja, nåt
1. nåt söm, fog: av lågty. nåt (ty. Naht)
med samma bet.; till verbet ty. nähen
sy (jfr nål). Härtill nåtla [nå’t-, nåt’-]
sömma (skodon); nåtlerska
2. nåt: se 3 not
nåväl: interjektion med koncessiv
innebörd (’må så vara’), da. nuvel;
förleden nå- trol. av nu i trycksvag
ställning; sannolikt efter ty. förebild; jfr
välan
näbb: fsv. næbber m. och næb n.; trol.
lån från lågty. nebbe, samma ord som
isl. nef, fsv. næf näsa, näbb, sv. dial. näv
med samma bet.; möjl. dock en
inhemsk bildn. till näv av samma art som
näbb. Härtill näbbig; näbbas
näck: fsv. nækker, neker, isl. nylcr (no.
nykk, da. nøk); gemens, germ. ord (jfr
ty. Nix näck), bildat på ett indoeurop.
verb med bet. ’bada, tvätta*
näktergal: av lågty. nachtegale (ty.
Nachtigall), urspr, ’den, som gal
(sjunger) om nätterna’
nämligen: av lågty. nemlik[en] med
bl. a. samma bet., bildat till name namn
nämna: fsv. næmna, isl. nef na; bildn.
till namn
nämnd: fsv. næmnd, isl. nefnd, egentl,
’nämnande’; till nämna
nän nas: fsv. nænnas; till likabet. äldre
sv. nänna, isl. no. nenna, med
grund-bet. ’vara ivrig, djärv’
näpen: äldre nepen, sv. dial. nipin; trol.
perf. part. av ett verb no. nipa beröra
med yttersta spetsen av ngt; avlägset
besläktat med knipa
näppe (i det allittererande uttrycket med
nöd och n. med största svårighet): bildn.
till fsv. næpper knapp, trång, besläktat
med 2 nappa
näppeligen: fsv. næppelika, isl.
hneppi-liga; bildn. till fsv. næpper knapp,
trång, besläktat med 2 nappa
näpsa: fsv. næpsa, no. nef sa; till samma
rot som 2 nappa. Härtill näpst
1. när (adv.): fsv. isl. ncer, egentl,
komparativ av ett nä- nära (ty. nahe); jfr
nabo, nalkas, nejd, nå
2. när (frågeadv., konj.): fsv. nær; jfr
fsv. nar, sv. och no. dial. når, da. når;
samma ord som 1 när; som frågeord
elliptiskt för huru när (jfr hvornår),
som konj. utvecklat ur frågeordet
1. nära (adv.): av 1 när efter mönster
av adv. på -a, t. ex. hemma, lika; jfr
närmare, näst
2. nära (verb): fsv. nær a; trol. av lågty.
neren underhålla (ty. nähren). Härtill
näring: av lågty. neringe underhåll,
förtjänst (jfr ty. Nahrung); närig: av
lågty. nerich med samma bet.; jfr
livnära sig
närgången påträngande, fräck: eg. ’som
går nära in på ngn, närgående’;
formellt perf. part. av fsv. ganga nær, men
med presensbetydelse; jfr påflugen
närma (verb): nybildn. (1700-t.) till
närmare, möjl. efter likbet. da.
nærme; jfr förnärma; fjärma. Härtill
närme- (i närmevärde)-, närmelsevis
närmare: fsv. nærmare, ombildn. av
äldre nærmer, sammansättn. av nær
nära och mer; jfr fjärmare,
sedermera
närvaro: böjd kasusform av fsv. nærvara
med samma bet.; jfr bortovaro
näs: fsv. næs, isl. no. nes, nära besläktat
med näsa
näsa: fsv. næsa, äldre næsar (plur.)
näsborrar (jfr isl. ngs, pl. nasar, no. nos);
gemens, germ. ord (ty. Nase, lågty.
nase, nese) med motsvarighet i andra
indoeurop. språk (t. ex. lat. na’sus
näsa); jfr nos
näsborr(e): fsv. næsabora; till bora hål
(se borra)
nässla: fsv. nætla, nætsla, no. netla, da.
nælle; trol. gammalt lån av forneng.
eller lågty. netéle (ty. Nessel),
diminu-tivum till sv. och no. dial. nata nässla;
trol. besläktat med nät(jfrnättelduk)
näst (superi., adj. och adv.): fsv. næster,
isl. næstr; gammal superi, till 1 nära
nästa hopfästa: isl. no. nesta; gemens,
germ. ord, möjl. urbesläktat med nät
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
