Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - ortoceratit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ortoceratit
otidig
ortoceratit [årtåserati’t] (ett slags
kalk-förstening): bildn. av grek. orthos’ rät
och grek. Jcer’as horn
ortodox [årtådåk’s] renlärig;
grekiskkatolsk: bildn. av grek. orthos’ rätt,
sann och grek. dox’a mening
ortoepi’ välläsningslära: ytterst av grek.
orthoep’eia, av orthos’ rak, riktig och
ep’os ord (se epos)
ortografi’ rättskrivning, skrivsätt: av
grek. orthografi a, bildn. av orthos’ rätt,
sann och grafein skriva, se grafisk.
Härtill ortogra fisk
ortola n (en finkfågel): av fra. ortolan,
ital. ortolano; av lat. hortula’nus
träd-gårds-, adj. till hor’tus trädgård (se
hortikultur)
ortopedi’ läran om behandlingen av
missbildningar i bensystemet: bildn. av
grek. orthos’ rak och grek. paidei’a
fostran. Härtill ortope’d; ortope’disk
orubblig: se rubba
orv lieskaft: isl. orf, no. orv; germ. ord,
trol. besläktat bl. a. med lat. ver’ber
gissel, piska
orygglig som icke ryggar tillbaka, som
icke kan ryggas: till rygga, fsv. ryggia
vända ryggen till
Oråd (ana o. o. dyl.): fsv. oradh n. dåligt,
skadligt råd (företag); av 1 o- och råd
1. OS [o’s] mynning: fsv. os, isl. 055; germ.
ord, trol. besläktat med lat. os mun
2. os [o’s] lukt: no. os med bl. a. samma
bet.; av omstridd upprinnelse
oscillera [åsjile’ra] pendla, svänga: till
lat. oscilla’ri gunga, göra svängningar.
Härtill oscillation
osed: till 1 o- i bet. ’ond, oduglig’; jfr
odjur
oskadd: sammansättn. av 1 o- och fsv.
skadder, perf. part. av ett verb,
motsvarande isl. skedja skada, sidoform till
skada
oskyld: sammansättn. av 1 o- och skyld
oskälig: fsv. oskiælliker oförnuftig,
orättvis, grundlös, till skiæl n. urskillning,
förnuft
oskära orena: se 1 skär; part. oskärad
sålunda egentl, ’oren, ohelgad’; numera
ofta med motsatt bet. ’ren, ofläckad’;
då grundordet skär ren o. det avledda
verbet skära rena, helga numera är
ovanliga o. främmande, har det oklart
uppfattade oskärad till sin bet.
påverkats av osmittad, ofläckad o. dyl.;
jfr fsv. oskär oren, förfalskad
0sma’n turk: efter den turk. sultanen
Osman I (1259—1326)
osmos [-å’s] blandning av vätskor genom
en hinna: modern bildn. (1800-t.), till
grek. osmos’ påträngande, tryck. Härtill
osmotisk [-å’t-]
osmunds- (i osmundsjärn): trol. till det
fsv. personnamnet Osmunder, Asmunder
OSS (objektsform av vi): fsv. os, isl. oss;
gemens, germ. ord (ty. uns, eng. us),
med besläktade former i andra indoeur.
språk
1. ost- [os’t-] (i ostfrisisk m. fi.) öst: av
lågty. ost- eller holl. oost- med samma
bet., nära besläktat med öster
2. ost [os’t] (subst.): fsv. isl. ostr, no. ost;
ett speciellt nord. ord, besläktat bl. a.
med lat. jus sås; soppa; jfr jus
ostentativ oförtäckt, skrytsam: bildat
till lat. ostenta’re hålla fram; visa; skryta
med
osteologi [åsteålågi’] läran om skelettets
ben: bildn. av grek. oste’on ben och
grek. log’os lära. Härtill osteolog [-lå’g]
osteri a [ås-] (italienskt värdshus): ital.
ord, bildat till lat. hos’pes gästvän;
gäst; värd
ostlig: se 1 ost-
ostracism [åstrasis’m] landsförvisning
genom allmän omröstning: av grek.
östra-kismos’ landsförvisning medelst
omröstning å tavlor av bränd lera
(os’t-raka)
ostron [os’trån]: ytterst av grek. os’treon
med samma bet.
ost vart mot öster: från lågty., egentl,
’vänd mot öster’, se 1 ost och 1 vart
ostyrig: av lågty. unstürich med samma
bet., besläktat med styra
Otal: isl. ütal, ty. Unzahl; trol. ur en
grundbet. ’något som ej kan räknas’.
Härtill otalig: fsv. otaliker
oterig (dial.) smutsig, osnygg: fsv.
ote-rugher; av likbet. lågty. untërich, till
tër prydnad (jfr ty. Zier prydnad, se
sira). Härtill otera söla ned, orena
otidig: bet. ’ovettig’ trol. utvecklad ur
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
