Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - passpoal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passpoal
patrull
passpoal’ färgat snöre, insytt i sömmar
på kläder: av fra. passepoil med samma
bet., sammansätta, av passer gå igenom,
draga (tråd) igenom (jfr passera) och
poil hår, lugg (på tyg)
pass’us litet parti; ställe i tal el. skrift:
av lat. pass’us steg; jfr 1 pass
pas’ta degartad massa: av lat. pas’ta
deg; jfr pastej, pastell, pastilj,
pastisch
pastej’: av lågty. pastei’e (postei’e) med
samma bet. (ty. Paste’te); av
medeltidslat. pasta’ta, bildn. till lat. pas’ta deg; jfr
pasta
pastell’ kritmålning: av ital. pasteWo,
bildn. till ital. (lat.) pas’ta deg; jfr
pasta
pastilj’, pastill’: av fra. pastille, av lat.
pastill’um liten kaka; jfr pasta
pastisch’ litterärt el. konstnärligt verk,
utfört i annan konstriktnings stil: av
fra. pastiche; av ital. pasticc’io
efterbildning (egentl, ’kaka av deg’; se
pasta)
pastor [pas’tår] (pl. pasto’rer): av lat.
pa’stor herde (jfr kyrkoherde), till
verbet pa’scere föda, iåta beta,
besläktat med föda, 1 foder, foster. Härtill
pastoral (adj.) lantlig, herde-; pastoral
herdedikt, idyll; pastora’t
pastörisera (värma till omkr. 60° för
att oskadliggöra bakterier): efter den
franske vetenskapsmannen Louis
Pasteur (1822—1895)
pata (vid laxfiske brukad
fångstanord-ning): norrl. ord, av finska pato damm,
fördämning
pate’n oblattallrik: ytterst av lat. pat’ena
fat, tallrik
paten’t: äldre sv. ’öppet brev, kungörelse,
fullmakt o. dyl.’; över ty. av fra.
patente, substantivering av lettre patente
öppet brev, officiell skrivelse; urspr,
pres. part. av lat. pate’re vara öppen
pater munk: av lat. pat’er fader (jfr
pater noster Fader vår). Härtill
pater-nell’ fäderne-: av fra. paternel. Jfr
patricier, 2 patron, fader
patetisk känslostark; högtravande: bildn.
till patos
patiens [pasiang’s] läggning med kort:
av fra. patience tålamod; av lat.
patien’-tia tålamod; till pai’i tåla, se patient
patient [pasien’t, patsi-] person under
läkarbehandling: av lat. pafiens som
lider, egentl, pres. part. av pat’i lida;
jfr passion, passiv, patiens
pa’tina ärg på gamla bronssaker; tecken
till ålderdomlighet: av ital. pa’tina
fernissa o. dyl.
patologi’ sjukdomslära: modern bildn.
av grek. path’os upplevelse, lidande och
log’os lära. Härtill patolog [-lå’g];
patologisk sjuklig
patos [pa’tås] lidelse; högstämdhet: av
grek. path’os lidande, lidelse, upplevelse.
Jfr patetisk; patologi, homeopati;
a-, anti-, sym-, telepati
patras’k: känt från o. 1700; ombildn. av
fra. patraque skräp; stackare, av dunkelt
ursprung; i sv. med anslutning till
1 pack och traslc landstrykare, byke,
pack (se traska)
patriar’k stamfader; ärevördig åldring:
av grek. patriar’khes stamfader; jfr
monark, ärke-. Härtill patriarka’t,
pa-triarkalisk
patri cier fornromersk adelsman; förnäm
person: av lat. patric’ius medlem av
gammal adelssläkt; till lat. pafres
fäderna, se pater
patriot [-o’t] fosterlandsvän: närmast av
likbet. ty. Patriot, fra. patriote; ytterst
av grek. patrio’tes landsman, inföding;
till grek. pate’r fader, se pater. Härtill
patriotisk, patriotis m
patri’s (en boktryckeriterm): bildn. till
lat. pat’er fader; jfr matris
patristi’k vetenskapen om kyrkofäderna:
bildn. till lat. pafres kyrkofäderna; plur.
av pat’er fader, se pater
1. patron [-o’n] hylsa (med laddning): av
fra. patron med samma bet.; egentl,
samma ord som 2 patron
2. p-atron [-o’n] husbonde; godsägare,
patro’nus person som har rätt att
tillsätta präst i sin församling: av lat.
patro’nus skyddsherre, målsman; till
pat’er fader, se pater. Härtill
patro-na’tsrätt, patronell’ (församling)
patrull’ (mindre truppavdelning för
spaningstjänst): av fra. patrouille, sub-
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
