Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pippi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. pippi
pjoltig
2. pippi tokeri, dille, vurm: samma ord
som 1 pippi, som bibehållit sin
karaktär av barnspråk (i förh. till fågel);
därför: rena p. barnsligt, tokigt, löjligt.
Härtill pippig tokig, snurrig
pipping (äppelsort): av ty. Pipping
pippla gnälla, jämra sig; rinna med svagt
ljud, porla, rissla: diminutivt o.
ljud-härmande till 1 pipa
pips (en hönssjukdom): av ty. Pips;
trol. av lat. pitui’ta slem, med
anslutning till lat. pipafre pipa
pir hamnarm: av eng. pier; ytterst av
lat. pet’ra klippa; jfr perrong,
pe-trificera
1. pirat sjörövare: av lat. pira’ta
sjörövare; kapare; av grek. peirate’s en
som vågar försöket, till peira’n försöka.
Jfr empirisk
2. pira’t sypåse: möjl. samma ord som
1 pirat, skämtsamt brukat
1. pirka fiska med pilk (pirk): da. pirke
med samma bet.; sv. dial. pirka peta
pilla, plocka, da. pirke, peta, pilla;
no. pirka sticka, gräva, rota lätt i ngt;
trol. ljudmålande, variant till pilk a;
jfr också 2 pimpla. Härtill pirk
fiskredskap vid pirkning (pilkning)
2. pirka mössa (slang): månsingord av
dunkelt ursprung; även pilka
1. pirog [-å’g] indiansk kanot: av fra.
pirogue, av spa. piragua; ytterst ett
karibiskt ord
2. pirog [-å’g] rysk pastej: av likbet. ry.
pirog
1. pirra snurra: sv. o. no. dialektord,
ljudhärmande
2. pirra sticka, kittla, reta: sv. o. no.
dialektord, da. pirre reta, sticka;
ljudmålande. Härtill pirrögd med livliga ögon
piruett’ svängning på samma fläck: av
fra. pirouette, korsning av fra. pivot
vändtapp med fra. girouette vindflöjel
pi’rum berusad: no. pirum; av omstridd
upprinnelse
pi’rål (en ålliknande havsfisk): no.
pir-ål; jfr no. pir liten fisk, pir[en] liten,
smal, sv. dial. pirig smal, klen, mager;
sannolikt en ljudsymbolisk ordbildning
piska (subst.): över tyskan (ty. Peitsché)
av tjeckiska bic med samma bet.
pissoar: av fra. pissoir med samma bet.,
bildn. till pisser kasta sitt vatten;
ljud-härmande liksom sv. pissa, ty. pissen,
eng. piss o. s. v.
pista sch grön mandel: av fra. pistache
med samma bet.; över lat. och grek.
från ett fornpersiskt ord
pistill’: av lat. pistilVum, egentl.
’mor-telstöt’; bildlig användn. på grund av
formen; jfr pistong
pistol [-o’l]: över tyskan av tjeckiska
pist al med samma bet.
pistong [-ång’]: av fra. piston; av ital.
pisto’ne, bildn. till pista’re stampa; nära
besläktat med pistill
pitprops [pifpråps] stöttor i kolgruvor:
av eng. pitprops, sammansättn. av pit
gruva (se putten) och plur. av prop
stötta
pitschaft graverat sigill: över ty.
Pet-schaft från tjeckiska pecet med samma
bet.
pittores’k värd att målas, målerisk: av
fra. pittoresque (början av 1700-t.);
av ital. pittores’co, bildn. till pitto’re
målare
pivå’ (pivot) mittpunkt, stöttepelare,
tapp kring vilken ngt vrider sig: av
likbet. fra. pivot, av okänt ursprung
pizzica’to knäppning med fingrarna på
stränginstrument: ital. ord, till ital.
pizzica’re nypa, knipa
pjaitig trasig, slarvig: av sv. dial. pjaltor
trasor, variant av paltor; det
uddljudande pj- uttrycker en föraktfull,
nedsättande mening (jfr flera av de
följande orden)
pjaskig ynklig: sv. dial. pjaskig tunn
och dålig (om mat, dryck), klen,
kraftlös (om person): ljudmålande, variant
av sjaskig, snaskig, fnaskig.
Härtill pjasker, pjask
pjatt liten ynklig person (bl. a. svingpjatt
1940-t.): ljudmålande; jfr sv. dial. pjätt
litet barn; da. pjat pladder, struntprat;
jfr fnatt, knatte
pjollra prata barnsligt: ljudhärmande,
variant av jollra med pejorativt pj-.
Härtill pjoller; pjollrig
p]oltlg pjollrig, pjoskig: ljudmålande,
kanske en variantbildn. till joltig med
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
