Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pjoskig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pjoskig
pejorativt pj-. Härtill pjolta pjollra,
pjoska
pjoskig klemig, sjåpig: ljudmålande,
kanske en sammansmältning av
pjas-kig och fnoskig; jfr da. pjusket rufsig,
lurvig. Härtill pjoska; pjosk
pjunka gnälla, jämra sig: ljudhärmande.
Härtill pjunk gnäll, jämmer; pjunkig
pjåkig dum och beskedlig, sjåpig:
ljudmålande bildn., liksom många andra
ord på pj-; med liknande bet. pjoskig,
pjaskig, pjoltig, pjatt, da. pjanket.
Härtill pjåk, pjåker; pjåka: sv. och no.
dial. pjåka pyssla med onyttiga ting
pjäs: av fra. pièce stycke; trol. av keltiskt
ursprung
pjätt lätt slag: sv. dialektord av ovisst
ursprung, sannolikt ljudmålande; jfr
pjatt
pjäxa: känt fr. omkr. 1750; av finska
pieksu med samma bet.
placerTta moderkaka: av lat. placen’ta
kaka, semla
placera: av fra. placer, bildn. till place
plats; se plats
pl ad as’k: ljudhärmande ord, en utvidgad,
expressiv form av plask; se plaska
pladaska: se bladaska
pl ad dra: av lågty. pladderen med bl. a.
samma bet., ljudhärmande (liksom sv.
dial. bladdra, ty. plappern o. a. med
samma bet.)
plafond [-fång’d, -fån’d] smyckat
innertak: av fra. plafond, sammansättn. av
fra. plat jämn (se platt) och fond
bakgrund (se 1 fond)
plage [pla’sj] badstrand: av fra. plage,
av ital. piaggia med samma bet., av
senlat. plag’ia, bildn. till lat. plag’a rum,
trakt
1. plagg klädesplagg: sv. isl. plagg; av
lågty. plagge trasa
2. plagg stryk: från äldre skolspråk; av
ovisst ursprung; även plaggor (pl.)
plagia’t litterär (konstnärlig o. s. v.) stöld:
av fra. plagiat med samma bet.; till lat.
plag’ium (människo)stöld. Härtill
plagiera efterapa: av lat. plagia’re stjäla
(människor)
plaidoyer: se plädera
i. plakat kungörelse: över tyskan av
fra. placard; till provensalska pla’ca
plaska
platta, liten tavla (fra. plaque; jfr
plakett)
2. plaka’t stupfull: möjl. ytterst av lat.
placa’tus lugn, stilla; blidkad; vänlig
plakett’ liten tavla med upphöjd
bildframställning: av fra. plaquäte, bildn.
till fra. plaque platta; tavla; jfr 1
plakat
1. plan (adj.): över ty. av lat. pla’nus
platt, slät, jämn (jfr piano, plån)
2. plan jämn markyta {gräs-, skolplan
o. dyl.); underlag med jämn yta, platta,
skiva: ytterst av lat. pla’num, neutr.
av adj. pla’nus, se 1 plan. Härtill
planera utjämna, nivellera
3. plan flygmaskin (aero-, flygplan):
egentl, om maskinens bärplan, vingarna
(2 plan), sålunda genom ellips ur
sammansättningar som aeroplan,
flygplan m. fi.
4. plan utkast, förslag; planritning,
ordning; uppsåt, syfte: liksom ty. Plan,
fra. plan en utveckling av 2 plan i
bet. ’grundplan (för en byggnad)’ i
överförd mening. Härtill planera
planlägga, ordna, förbereda
plane’t: bildn. till grek. planettes en som
vandrar omkring
planimetri’ läran om plana ytor: bildn.
till lat. pla’num jämn yta och grek.
met’ron mått
planka (subst.): över tyskan av lat.
plan’ca med samma bet.; jfr plansch
plan’kton (i havet kringdrivande,
mycket små organismer): bildn. till grek.
planktos’ kringdrivande
plansch: av fra. planche bräde, planka;
plansch; av lat. plan’ca, se planka
planschett’ stålskena i snörliv: av fra.
planchette, bildn. till planche; se
plansch
planta: över ty. av lat. plan’ta ympkvist;
planta; till lat. planta’re odla, trol. en
bildn. till pla’nus jämn (se plan).
Härtill plantera; jfr inplanta
plantage [-a’sj] (i tropisk trakt beläget)
lantgods: av fra. plantage med samma
bet.; till planter plantera (se planta)
plan’ts, plans ten av guld eller silver:
efter ty. Plantsche, egentl, samma ord
som plansch
plaska: da. plaske, lågty. plaschen, eng.
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
