- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
339

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - possession ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

possession

pragmatisk

possession besittning, egendom: av lat.
possess’io besittning, till posside’re äga.
Härtill possessionat godsägare;
possessiv (grammatisk term) som betecknar
ägaren

1. post (brevpost o. dyl.): av fra. pöste,
ital. pos’ta plats där något är avställt,
utsatt; hästombyte, skjutshåll,
brevpost; av lat. pos’ita, substantiverat
part. av po’nere ställa; jfr po ner a,
postiljon

2. post (i räkenskaper): av fra. pöste,
ital. pos’ta i bet. ’avsatt
penningsumma’, egentl, samma ord som 1 post

3. post postering; vakt: över ty. el. fra.
av ital. pos’to utställd (vakt) (se
posto); av folkl. lat. pos’itum; se 1 post,
postera

4. post dörrpost o. dyl.: fsv. poster; av
lågty. post (ty. Pfosten); av lat. pos’tis
med samma bet.

postament fotställning, sockel: lat.
nybildn., till fra. poster ställa; jfr postera
pos’tdatera datera för sent:
sammansättn. av lat. post efter, bakom och
datera

postera ställa ut på vakt: av fra. poster,
bildn. till 3 post; jfr post amen t.
Härtill postering

pöste restante [pås’t restang’t] post, som
kvarligger till avhämtning: fra. uttryck,
egentl, ’vilande, kvarblivande post’
pos’t festum för sent: lat. uttryck, egentl,
’efter festen’

postiljon [-jo’n] postförare: av fra.
postil-lon; av ital. postiglio’ne; till 1 post
postilTa [po- el. på-] predikosamling: av
medeltidslat. postilVa, av lat. post illa
[ver’ba tex’tus] efter dessa [textens ord]
(d. v. s. början av utläggningen)
postiu’dium musikstycke efter
gudstjänsten: modern bildn. efter
preludium, till lat. post efter och lu’dere
spela

posto (i uttr. fatta posto)’, av ital. pos’to;
se 3 post

postponera ställa efter: sammansatt av
lat. post efter och ponera
postskriptum efterskrift: av lat. post
scrip’tum efter det skrivna; förkort. PS
postulera påstå, förutsätta; yrka: av lat.
postula’re fordra; göra påstående, be-

släktat med forska. Härtill postulat
nödvändigt (och självklart) antagande:
av lat. postula’tum fordran; påstående,
egentl, perf. part. ’det fordrade’
postu’m född efter faderns död; utgiven
efter författarens död: av lat.
pos’tu-mus sist; född efter faderns död
potage [påta’sj] avredd soppa: av likbet.
fra. potage, egentl, ’det som läggs i en
gryta’, avledn. med suffixet -age till
pot gryta, kruka (se pott, potta)
potatis: över eng. potatoes (plur.) av
spanska pata’ta med samma bet., urspr,
ett ord från Haiti

poten’s [po-, på-] inneboende kraft; grad:
av lat. poten’tia makt, till pot’ens
mäktig, kraftfull (jfr impotent). Härtill
potentat mäktig person: av lat.
po-tenta’tus; potentiell’ möjlig: av fra.
potentiel; potentia l

potkes [påttje’s] riven ost, blandad med
konjak, ostmos: av lågty. potkese (ty.
Pottkäse), sammansättn. av ty. Pott
kruka (se potta) och Käse ost
potpurri [påtpurri’] blandning;
musikstycke av melodier från olika håll:
av fra. pot-pourri, egentl, ’blandad
maträtt’; till pot kruka, se potta
pott (i kortspel): av holl. pot med
samma bet., egentl, ’kärl, i vilket insatserna
lades’; jfr potta
potta: fsv. putta, potta lerkärl; av lågty.
pot, pvi (ty. Pott, eng. pot, fra. pot)
med samma bet.; av ovisst
ursprung; jfr potkes, potpurri, pott,
puta

pottaska: av ty. Pottasche; jfr potta
(den framställdes i lergrytor)
poäng’ överenskommet värde i spel o.
dyl.; det bästa i en historia: av fra.
point; av lat. pun’ctum styng; prick;
punkt; jfr punkt. Härtill poängtera
framhäva, understryka

1. pracka (en andfågel): efter fågelns
läte

2. pracka (i uttr. pracka på): no. prakka;
av lågty. pracken tigga (ty. pr achern)

pragmatisk (som framför allt beaktar
sammanhanget mellan orsak och
verkan): bildn. till grek. pra’gma
verksamhet. Härtill pragmatis’m

339

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free