Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - prutgås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prutgås
skvallra, pladdra; trol. ljudhärmande
(jfr prutgås)
prutgås (en andfågel): efter fågelns
läte
prutmån möjlighet att pruta, del av
priset som kan prutas av: se 1 mån
prutta släppa väder: sv. dialektord;
ljudhärmande
pryd tillgjort sedesam: av fra. prude
sipp, tillgjord (jfr pryda). Härtill
pryderi’: av fra. pruderie
pryda: fsv. isl. pryda, no. pryda, bildn.
till fsv. isl. prudr, no. prud ståtlig,
präktig, äldre lån av fra. prude (jfr pryd
och eng. proud stolt). Härtill prydnad;
prydlig
prygel: da. prygl; av ty. Prügel
knölpåk; stryk; av okänd härkomst
1. pryl: trol. av äldre pryn (jfr da. dial.
pryn, no. pr jona), med anslutning till
syl
2. prylar (pl.) grejor, redskap, saker
(vardagl.): samma ord som 1 pryl;
bruket torde ha uppkommit i
soldat-och scoutslang
pråla: av lågty. praten (ty. prahlen)
pråla, skryta; trol. ljudhärmande
pråm: fsv. pram, no. pråm; över lågty
pråm från ngt slaviskt språk
prång: av lågty. pranger klämma, möjl.
besläktat med 2 pracka
prångla: bildn. till ett äldre pranga;
jfr fsv. utpranga och no. pranga schackra
prägla: bildn. till äldre präga med
samma bet.; av likabet. ty. prägen. Härtill
prägel
präktig: av ty. prächtig; till prakt
pränta: av lågty. prenten; till prent
tryck, av fra. empreinte avtryck; av lat.
imprim’ ere, bildn. av in i och prem’ere
trycka (jfr pressa)
prä’rie stor, bördig, trädlös grässlätt
(i Nordamerika): av fra. prairie;
kollsk-tivbildn. till pré. äng (lat. pra’tum)
präst: fsv. præster, isl. prestr, no. prest;
av fornlågty. préstar (ty. Priester); lån
av lat. presby’ter (se presbyter).
Härtill prästerskap
prästgäll pastorat: eg. ’område varifrån
det betalas (gäldas) till en präst’; se
1 gäll
pubertet
pröva: av lågty. proven (ty. prüfen); till
prov
prövosten: i bildlig bet. efter Jes. Syr.
6: 22
PS: se postskriptum
psalm [salm]: ytterst av grek. psalmos’
sång till strängaspel; jfr psaltare.
Härtill psalmist psalmdiktare: av lat.
psalmis’ta; psalmo’dikon (ett
stränginstrument för psalmmelodier,
uppfunnet 1829 av kyrkoherden i
Öster-våla J. Dillner): av psalm och grek.
odikos’ hörande till sång (jfr ode)
psaltare [sal-]: över ty. av lat. psaUe’rium,
grek. psalte’rion, egentl, ’strängaspel’
pseudo- [psev’do-] falsk, oäkta,
bedräglig, imiterad (i pseudoklassisk o. dyl.):
av grek. pseude’s falsk
pseudony’m diktat namn, märke: grek.
bildn. av pseude’s (se pseudo-) och
on’yma (on’oma) namn; jfr
onomato-poetisk
psyke själ: av grek. psykhe’ själ, egentl,
andedräkt. Härtill psykisk; psykos
[-å’s] sinnessjukdom: av grek.
psykh’o-sis med samma bet.
psykedelisk (psyko-) som förändrar
(berikar) sinnesupplevelserna (genom
musik, narkotika o. dyl.);
sinnesuppenbarande, hallucinatorisk: eng.
psyche-delic; ordet bildat som lärd term 1957
av amerikanske läkaren Humphry
Osmond; av grek. psykhe’ själ och
de’los uppenbar, klar; i allmännare bruk
på 1960-t.
psykiatri’ vetenskapen om
sinnessjuk-doniama: bildn. av grek. psykhe’ själ
och iatre’ia läkning, bot. Härtill
psykia’-ter, psykia’triker sinnessjukläkare;
psykiatrisk
psykologi [-ålågi’] vetenskapen om
själslivet: bildn. av grek. psykhe’ själ och
log’os lära, vetande. Härtill
psykolog [-lå’g]; psykologisk
psykopati’ medfödd själslig abnormitet:
bildn. av grek. psykhe’ själ och path’os
lidande; se patologi. Härtill psykopat;
psykopatisk
ptro: ljudhärmande
pubertet könsmognad: över ty. och fra.
av lat. puber’tas skäggighet;
manbar-het; till pu’bes manbar ungdom
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
