Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skaplynne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaplynne
skelört
fsv. skapliker, isl. skapligt, no. skapleg
passande, bekväm; bildn. till skap
beskaffenhet, se skap; trol.
underskattande uttryck (litotes)
Skaplynne: fsv. isl. skaplyndi sinnelag;
till skap beskaffenhet, se skap
Skara: fsv. isl. skari (dat. ack. skara),
no. skare; trol. lån från lågty. schare (ty.
Schar), med ursprung!, bet. ’avskuren
del’ (jfr eng. share andel); bildn. till
1 skära
Skarabé skalbagge, tordyvel: av lat.
sca-rabe’us tordyvel; ytterst ett grek. ord
1. skare snöskorpa: isl. skari, no. skare;
bildn. till 1 skära
2. skare förkolnad ljusveke: jfr isl. no.
skar med samma bet.; bildn. till 1
skära, sålunda egentl, ’det som skäres
av’
skarn träck: fsv. isl. no. skarn; gemens,
germ. ord med egentl, bet. ’något
utskilt’; till samma rot som 1 skära med
bet. ’utskilja’
skarndäck (viss del av fartygssida): av
lågty. holl. schandek, egentl, ’däck, som
avvärjer stötar’
skarp: fsv. skärper, isl. skarpr, no. skarp
torr, skrumpen, hård, vass; gemens,
germ. ord (ty. scharf, eng. sharp) med
urspr. bet. ’torr’; jfr skärpa, skorpa
skarprättare: efter lågty. scharprichter
bödel med skarpa svärdet (i motsats mot
den som hängde i galgen); jfr avrätta
skarpsill (sillart i Nordsjön o. Östersjön,
Clupea sprattus): namnet kommer av
den skarpa bukkanten; kallas därför
även vassbuk; jfr brissling, ansjovis
1. skarv (en havsfågel): isl. skarfr, no.
skarv; urspr, ljudhärmande
2. skarv tillskarvat stycke: fsv. skarver,
isl. skarfr, no. skarv; gemens, germ. ord,
en s. k. ’utvidgning’ av roten i 1 skära
skata: fsv. no. skata; speciellt nord. ord,
till skate spets, efter fågelns långa
stjärt
skate trädtopp: fsv. skati, no. skate (jfr
isl. skati man); nord. ord, trol. till en
indoeurop. rot med bet. ’springa fram’,
alltså egentl, ’spets’; jfr skata
Skatt: fsv. skatter, isl. skattr, no. skatt;
gemens, germ. ord (ty. Schatz; got.
skatts m. mynt) med bet. ’egendom’,
urspr, ’kreatur* (jfr fä). Härtill skatta
betala skatt; beskatta, (delvis) plundra
(fågelbo, bärbuske, bistock o. dyl.);
uppskatta, värdera; skatte-
(skattejord, -hemman), motsats: frälse-,
krono-skattmas: se mas
skava: fsv. skava, isl. skaf a; gemens,
germ. ord (ty. schaben, eng. shave), trol.
till en indoeurop. rot, som återfinnes bl.
a, ilat. scab’ere skubba, riva; jfr skovor
skavan k: speciellt svenskt ord, av okänd
upprinnelse; möjl. av lågty. scharwank
hån, spe, med anslutning till skava
Ske: fsv. ske; av lågty. schén ’(jfr ty.
geschehen), egentl, ’plötsligt (och
oväntat) inträffa’; besläktat med ’isl. skaga
skjuta ut, sticka fram (se skägg, skog)
och med skicka
sked: fsv. skedh, fornno. skeid, no. skeid
(mat)sked; samma ord som sv.
vävsked och sv. dial. vindske bräde utmed
husgavelns överkant, no. vindskeid,
isl. skeid; nord. ord med urspr. bet.
’kluvet trästycke’ (jfr no. spon, eng.
spoon sked, se spån); bildn. till ett
germ. verb med bet. ’skilja, klyva’ (ty.
scheiden); jfr skeda, skede, skida
skeda skilja guld från silver: av lågty.
schéden el. ty. scheiden skilja; jfr sked;
avsked, besked. Härtill skedvatten
salpetersyra (som skiljer guld och
silver åt): efter likabet. ty.
Scheide-wasser
skede tidrymd: fsv. skedhe tidrymd (jfr
no. skeid, isl. skeid med samma bet.);
samma ord som sv. dial. skede
vägstycke; kapplöpning (t. ex.
Staffansskede, Staffansritt), fsv. skedhe lopp,
fart (no. skeid, isl. skeid med samma
bet.); urspr. bet. ’gräns, mål’, till ett
germ. verb med bet. ’skilja’; se sked,
skeda
skela vinda med ögonen: av lågty.
sche-len (ty. schielen) med samma bet.;
ur-sprungl. bet. ’vara sned, krokig’. Härtill
skelögd
skelett’ [sk-]: av ty. Skelett, fra.
sque-lette; ytterst av grek. skeleton’ (so’ma)
uttorkad kropp
skelort (en med vallmon besläktad växt,
Chelidonium): efter ty. Schellwurz med
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
