Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skärp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skärp
till fornhögty. scerm sköld, samma ord
som skärm
Skärp: av lågty. scherpe eller ty. Schärpe
med samma bet.; ovisst, om ytterst
germ. el. romanskt (jfr fra. écharpe
bindel, gördel)
1. skärpa (verb): bildn. till skarp,
sålunda ’göra skarp*
2. skärpa (subst.): bildn. till skarp,
sålunda ’skarphet’
1. skärra skorra, knarra (t. ex. i
skärrande läte): sv. dial. även ’prata’; trol. av
ljudhärmande ursprung, liksom skorra
och fsv., sv. dial. skarra skallra, skrälla;
jfr nattskärra
2. skärra (s. upp, part. uppskärrad)
skrämma: sv. dialektord, no. skjerra,
bildn. till adj. isl. skiarr skygg, no.
skjerr, sv. dial. skärrog
skärseld: fsv. skcersl[a]elder; till skærsl
rening, till verbet skæra rena; se 1
skär
skärskåda noga undersöka: ombildn.
(efter skåda) av fsv. skær skota
(skir-skuta), ett i äldre nordiskt rättsspråk
allmänt förekommande ord,
sammansättn. av 1 skär i bet. ’fri, ren’ och ett
med skjuta besläktat verb; alltså
egentl, ’hänskjuta (en sak) till någons
vittnesbörd om att man är oskyldig’
skärslipare: av lågty. schèrensltper
sax-slipare; till schére sax (ty. Schere), bildn.
till scheren klippa; se 1 skära
skärtorsdag: fsv. skæra porsdagher; till
1 skär, egentl, ’reningsdag’, den dag då
botgörarna renades från sina synder
1. skärv slant; liten allmosa: fsv. skærver
det minsta skiljemyntet, no. skjerv
liten rest; skärv; av lågty. scherf med
samma bet.; trol. samma ord som
skärva (el. nära besläktat med detta)
2. skärv stenskärvor, -flisor, makadam:
kollektivbildn. till skärva
skärva (subst.): av lågty. scherve (ty.
Scherbe), bl. a. ’skärva, splittra, bit’;
nära besläktat med 2 skarv
skävor (plur.) avfall vid linberedning:
fsv. -sTcævor; av lågty. scheve linavfall
(jfr ty. Schebe, Schäbe med samma bet.);
besläktat med skiva
Sköka: fsv. skøkia, isl. skøkja, no. skjø-
sköt
kja; möjl. av lågty. schöke med bl. a.
samma bet.; dock omstritt
sköl gång av viss bergart: fsv. skyrp
skärning (se skörd), bildn. till 1 skära
Sköld: fsv. skiolder, isl. skjgldr, no. skjold;
gemens, germ. ord (ty. Schild, eng.
shield), egentl, ’kluven brädskiva’; jfr
skylt, skildra, skilling
sköldpadda: se padda
Skölja: fsv. skylia, no. skylja; gemens,
germ. ord, nära besläktat med skulor
skölpa urholka: av lågty. schulpen med
samma bet. Härtill skölp hålmejsel,
stämjärn med bågformad klinga
1. skön gottfinnande: fsv. isl. no. skyn
urskillning, insikt; jfr skönja
2. skön vacker: fsv. skøn, no. skjøn;
av lågty. schöne strålande, klar, vacker,
präktig (ty. schön); besläktat med ty.
schauen skåda; jfr änskönt, skona
Skönja se, urskilja: fsv. skynia, isl. skynja;
bildn. till subst. 1 skön
1. skör bräcklig: fsv. skyr, skør, no. skyr,
skøyr; trol. av lågty. schör skör,
bräcklig, besläktat med 1 skära; jfr
skörlevnad
2. skör hår, kalufs (vard.): slangord,
som över förbrytarspråk trol. kommer
från romani sjöro huvud
skörbjugg (en bristsjukdom): fsv.
skørbiogh, isl. skyrbjügr, no. skyrbjug;
ombildn. av fsv. skørbug; över da.
skør-hug av lågty. schorbük av medeltidslat.
scorbu’tus med samma bet.; möjl. ytterst
ett slaviskt ord
skörd: fsv. skyrp skärande (isl. skurdr,
no. skurd); bildn. till 1 skära (jfr sköl).
Härtill skörda
skördeand: se 2 and
skörl (benämning på vissa mineral): av
ty. Schori med samma bet.; med okänd
härledning
skörlevnad osedligt levnadssätt: fsv.
skorlifnadher; till 1 skör i bet.
’otuk-tig’.
Skört: av lågty. schörte med samma bet.
(ty. Schürze, eng. short), egentl, ’kort
klädesplagg’, besläktat med skjorta
skörta upp: se uppskörta
sköt (sköte) (ett slags fisknät för
strömmingsfiske, öst- och nordsv.):*fsv. skøte
m.; trol. bildat till fsv. skøt, isl. no.
409
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
