Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slug ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slug
släkt
slüderen pladdra; ljudhärmande,
liksom sladdra. Härtill sludder; sluddrig
Slug: no. slug, slu, da. slu; trol. av lågty.
slü (ty. schlau); av dunkelt ursprung
Sluka: fsv. no. sluka; gemens, germ. ord,
trol. ljudhärmande
slum eländigt fattigkvarter: av eng.
slum, bakgata, fattigkvarter; möjl.
besläktat med 2 siam
Slump: no. slump; av lågty. slump
lyckträff, besläktat med slampa
slumra: no. slumra; trol. av lågty.
slum-meren (ty. schlummern). Härtill
slummer
1. Slunga (verb): fsv. sliunga, isl.
slyng-va, slyngja; gemens, germ. ord (ty.
scTüingen, se 2 slinga) med grundbet.
’kröka sig’; jfr slänga; 1 slang,
slingra, slyngel
2. slunga (subst.): fsv. sliunga; gemens,
germ. ord (ty. Schlinge, se 1 slinga);
till 1 slunga
si un k skvätt: besläktat med 1 slank
och 2 slinka
slup: av lågty. slüp, slüpe eller holl.
sloep med samma bet.; till lågty. slåpen
glida, se slopa
sl urin g tunn välling; dålig soppa: jfr sv.
dial. sluring slö yngling, no. slure lat
person, sluren slö
slurk skvätt, klunk: da. no. slurk med
samma bet., sv. o. no. dial. slurka
sörpla i sig; lågty. slurken; jfr ty.
schlürfen, sv. o. no. dial. slurpa med
samma bet.; ljudhärmande
slusk: no. slusk vårdslös person; jfr sv.
och no. dial. sluska söla, plaska; gå
slus-kigt klädd, slå dank; liknande
ord-bildn. i andra språk (t. ex. lågty. och
eng.); trol. ljudhärmande (’söla,
plaska’), liksom slaska. Härtill sluskig
sluss: av holl. sluis el. lågty. slüse (ty.
Schleuse) med samma bet.; ytterst av
folkl. lat. exclu’sa, substantiverat part.
av lat. exclu’dere utestänga (jfr
exklusiv)
sluta: fsv. sluta, no. slutta; av lågty.
sluten stänga; avsluta (jfr ty. sehliessen
med samma bet.); besläktade ord i
andra indoeurop. språk, t. ex. lat.
cla’udere stänga (se klausul), cla’vis
nyckel (se k la v); jfr slott. Härtill
slut
slutspurt: se spurt
slutta: isl. sluta, no. sluta hänga ned,
vara nedböjd; grundbet. är trol. ’bli
slapp’ (jfr ty. dial. schlossen bli slapp)
slya spö, vidja: fsv. slyia, slya; av okänt
ursprung. Härtill sly (koll.) vidjor
slyna: av lågty. slüne lösaktig kvinna;
av omstridd härledning
slynga: se 1 slinga
slyngel: av lågty. slüngel, äldre ty.
Schlüngel (ty. Schlingel) med samma
bet.; till ty. schlingen i bet. ’smyga,
slingra sig’, se 1 slingra
slyngon [-ån] blåbär (i vissa trakter:
odon): sydsv. dialektord; trol. samma
ord som slinnon blåbär; till sv. dial. sli
slem
1. Slå (tvärslå o. dyl.): fsv. isl. sid, no.
slå; gemens, germ. ord, nära besläktat
med 3 slå
2. Slå (ormslå): fsv. sia, no. slo; av
omstritt ursprung; möjl. till 3 slå i en
äldre bet. ’göra en hastig rörelse, vrida
sig’
3. slå (verb): fsv. isl. sia, no. slå;
gemens. germ. ord (ty. schlagen, eng.
slay); jfr 2 slag, slaga, slåtter,
slägga, slöjd; slagg, slakt, släkt
Slån: fsv. slan; gemens, germ. ord (ty.
Schlehe, eng. sloe), trol. med släktingar
i slaviska språk
slåtter: utlöst ur sammansättn. som
slät-terand slåttertid; till fsv. siat, egentl,
’slående’; av samma grundform isl.
sldttr, no. slätt slåtter, fsv. slæt, da. slcet
(t. ex. Tdokkeslæt klockslag); bildn. till 3
slå
1. Släcka släppa efter: no. slekkja; bildn.
till slak
2. släcka (i släcka elden o. dyl.): fsv.
slækkia, isl. sløkkva, no. slekkja, sløkkja;
besläktat med slockna
släde: fsv. slipi, slæpi, isl. sleöi, no.
slede; gemens, germ. ord (ty. Schlitten,
eng. sled, sledge), bildat till ett "germ.
verb med bet. ’glida’ (äldre sv. slida,
eng. slide); jfr sliddrig
Slägga: fsv. slæggia, isl. no. sleggja; nord.
ord, bildat till 3 slå
Släkt: fsv. slækt, no. slékt; av lågty.
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
