Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stubb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. stubb
stupstock
samma ord som 2 stubb i bet. ’något
kort och avhugget, stump’
2. stubb (t. ex. på åker): sv. dial. stubb
stump (jfr också 1 stubb), med
grundbet. ’något kort, avhugget’; liksom
stubbe nära besläktat med stuv; jfr
knubbig, nubb
3. stubb (i uttrycket rubb och stubb):
samma ord som 2 stubb (på åkern)
Stubbe: fsv. no. stubbe, isl. stubbi;
gemens. germ. ord (eng. stub), liksom
stubb nära besläktat med stuv; jfr
stabbe. Härtill stubbig
Stubi’n (i stubinträd tändtråd): av ital.
stoppin’o veke; tändrör; stubin, bildn.
till lat. stupp’a, blånor
Stuck gipsmurbruk: över ty. av ital.
stucc’o gips; kitt, ett ursprungl. germ.
ord, besläktat med stycke. Härtill
stuckatuT stuckarbete; stuckat5’r
stuck-arbetare: över ty. och fra. av ital.
stucca-to’re
stucken förtörnad, sårad: eg. part. av
1 sticka
studdig: se stöddig
student: se studera
Studera: över ty. av lat. stude’re bemöda
sig om; sträva för; ägna sig åt; ha
intresse för (jfr studium, studio).
Härtill studen’t: över ty. av lat. pres. part.
studfens (gen. studen’tis) studerande;
studentikos [-o’s, -å’s] på studentvis:
nybildn. i tyskt studentspråk
Studio (pl. studior) arbetsrum,
konstateljé: av likbet. ital. stu’dio; till lat.
stude’re, se studera
Stu’dium (plur. stu’dier): av lat.
stud’-ium strävan, iver (jfr etyd, studera).
Härtill stu’die utkast, övningsarbete: av
likbet. ty. Studie; studio’sus studerande:
av lat. studiosus ivrig, hängiven
studsa: da. studse häpna; av ty.
stut-zen studsa, besläktat med stöta; jfr
uppstudsig
studsare (kort gevär av äldre typ): av
likbet. ty. Stutzer, till stutzen kapa av,
göra kort; jfr bordstudsare
Stuff bergartsprov: jfr ty. Stufe
malmtacka; av dunkelt ursprung
Stuga: fsv. stugha, stuva, isl. stofa, no.
stova, stugu; i nord. språk möjl. lånat
från likbet. lågty. stove (jfr ty. Stube;
eng. stove ugn); grundbet. ’bastu;
varmrum’; ovisst, om av germ. eller
romanskt ursprung
1. Stuka (verb): sv. och no. dial. stuka
sammanpacka, trycka ihop; klappa
(tvättkläder); av lågty. stüken med
samma bet. (ty. stauchen stapla upp,
stuka), besläktat med 2 stuka och
med stock
2. stuka (subst.; potatisstuka o. dyl.)2
sv. dial. stuka vedstapel, sädesstack,
även ’källargång’, isl. stuka utbyggnad
på kyrka; av lågty. stüke stapel, hög,
se 1 stuka
stuka’tkiinga lång och smal stötklinga:
till fra. estocade värja; värjstöt; av ital.
stocca’ta, ursprungl. ett germ. ord,
besläktat med stock
stulta (verb): jfr no. stultra gå stelt och
osäkert; besläktat med stolle, trol.
också med stolt och stylta. Härtill
stulta liten flicka
Stum: av lågty. stum eller ty. stumm
med samma bet., möjl. besläktat med
stamma
Stump: fsv. stumper med samma bet.;
jfr sv. och no. dial. stump stor brödkaka,
ankarstock; gemens, germ. ord (ty.
Stumpf, eng. stump), jfr stympa; möjl.
dock i nord. språk lån från lågty. stump
stump; stor brödkaka. Härtill stumpa
liten flicka
stund: fsv. isl. no. stund tid; tidpunkt;
timme; gemens, germ. ord (ty. Stunde
timme), möjl. besläktat med stånda
och i så fall med grundbet. ’stannande,
uppehåll’; jfr in-, till-, åstunda.
Härtill stundom adv., ursprungl. dat. pl.
av stund; jfr understundom;
enkom, lagom, sinom, ömsom
Stunk (ett slags fågelholk): jfr sv. dial.
stunke starholk
Stupa störta, falla: fsv. no. stupa; jfr
isl. stupa stå i vädret; gemens, germ. ord
(eng, stoop luta sig), med grundbot.
’luta sig’; jfr fram-, huvudstupa,
ättestupa. Härtill stup
Stupi’d inskränkt: av lat. stup’idus
häpen, förbluffad; dum. Härtill stupiditet
enfaldighet
stupstock: fsv. stupostokker; till fsv.
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
