- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
477

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - travestera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

travestera

I. tribun

travestera skämtsamt förvränga: över
ty. och fra. av ital. travesti’re förkläda.
Härtill travests skämtsam
förvrängning

tre: fsv. prir (ack. prea), isl. prir;
gemens. germ. ord (ty. drei, eng. three)
med motsvarighet i andra indoeurop.
språk, bl. a. lat. tres; jfr trenne,
treggehanda, tretton, trettio;
trio. Härtill tredje: fsv. pripi (dat.
ack. pripia), isl. pridi; gemens, germ.
ord (ty. dritte, eng. third), med
motsvarighet i andra indoeurop. språk, bl. a.
lat. ter’tius (se tertiär)
tredsk [tred’sk, tres’k]: fsv. thresker,
vanligare prysker övermodig, oregerlig,
isl. prjözkr, bildn. till tryta; med e
genom främmande (lågty.) påverkan.
Härtill tredska (subst.): fsv. ihreska,
äldre pryska, isl. priözka övermod,
trots; tredskas: fsv. threskas, äldre
pryzkas

treggehanda: fsv. thræggia handa av
tre slag (genitiv av tre och genitiv plur.
av hand); jfr tveggehanda
tre’ma (pl. treman, tremata; tecken över
en vokal, vilket änger, att den skall
uttalas skild från omedelbart föregående
vokal, t. ex. över e i poëma): grek. ord,
egentl, ’hål; punkt’

tremulera darra på tonen: över ty. av
ital. tremola’re darra, medeltidslat.
tremuWre. Härtill tremulan’do med
darrning på tonen: ital. böjningsform;
tremulan! dallerljud: till lat. trem’ulus
darrande, dallrande
tremänning syssling, släkting i tredje
led (i n. Sverige): fsv. præmænninger,
no. tremenning med samma bet.
trenchcoat [tren’sjkåt] (impregnerad
regnrock av viss modell): eng. ord,
bildat av trench skyttegrav och coat
röck, sålunda: ’skyttegravsrock’;
klädesplagget kom i bruk under första
världskriget
trend riktning, tendens i utvecklingen:
relativt nytt lån (ursprungligen i
ekonomiskt fackspråk) från likbet.
eng. trend, urspr, ’vridning, böjning’,
sannolikt till adj. trind rund (se trind)
trenne*, fsv. prænne, isl. prennir, egentl.

plur. till isl. prennr, prinnr, no. trinn
tredubbel, tredelad; bildn. till ett
indoeurop. ord med bet. ’tre gånger’, vilket
återfinns bl. a. i lat. ter; jfr tre,
tril-ling

trepanera såga ut ben i huvudskålen:
av fra. trépaner med samma bet.; ytterst
till grek. tryp’anon borr. Härtill
trepanation

trettio: fsv. thrætio, no. tretti; ombildn.
(efter tio) av äldre fsv. prætighi, isl.
prir tigir (ack. prjd tigi) tre tiotal (se
tjog)

tretton: fsv. prættan, isl. prettàn, no.
trätan; sammansättn. av tre och en
med tio sammanhörande bildning (ty.
dreizehn, eng. thirteen); jfr aderton,
fjorton

treva: fsv. thriva, isl. prifa, no. triva
gripa, taga på; besläktat med isl. prifa
gripa, se trivas

treven: fsv. privin verksam, rask, isl.
prifinn; egentl, perf. part. av prifa, se
trivas. Härtill trevnad: fsv. thrifnadher
framgång, förkovran, isl. prifnaör
trevlig: som man trivs med, trivsam,
älskvärd; (om plats) där man trivs: bet.
är spec. svensk (da. hyggelig), känd fr.
början av 1800-1.; äldre sv. (ännu
1700-t.) ’som trivs, frodig, kraftig’, da.
trivelig, isl. prifligr med samma bet.;
besläktat med trivas. Härtill
hemtrevlig (1800-1.)

1. tri- som förled i ord av grek., lat. el.
romanskt ursprung (t. ex. triangel,
-plo-id, -podi): av lat. tri- tre

2. tri: kortform för trikloretylen, vanligt
fläckuttagningsmedel

triang’el tresidig och rätlinjig
geometrisk figur; tresidigt slaginstrument:
över ty. av lat. triang’ulum trehörning.
Härtill triangulä’r tresidig
tri’as (ett visst geologiskt system): "flet
tredelade systemet", av lat. tri’as
tretal

I. tribu’n (en fornromersk ämbetsman):
av lat. tribu’nus, trol. ursprungl.
föreståndare för trib’us (stam,
stadskvarter). Härtill tribuna’1 domstol: av lat.
tribu’nal en tribuns ämbetsplats;
tribunal en tribuns ämbete: av lat.
tri-buna’tus

477

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free