Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. vaka
2. vall
väcka, vakare, väkt, vakt,
vacker. Härtill subst, vaka (midsommar-);
vaksam
2. vaka taltrast: bildn. till 1 vaka,
sålunda: ’fågeln som vakar (i
sommarnatten)’; det är karakteristiskt att
trasten börjar sin sång i skymningen
vakant [-an’t, -ang’t] obesatt, utan
innehavare: från ty.; egentl, pres. part. av
lat. vaca’re vara tom; vara ledig, vara
obesatt, till vac’uus tom, se vakuum.
Härtill vakans [-an’s, -ang’s] ledighet,
obesatt tjänst: av ty. Vakanz
vakare flytboj: av holl. lågty. waker,
bildat till holl. lågty. waken vara synlig
över vattnet, sv. och no. dial. vaka hålla
sig över vattnet, simma i vattenytan,
samma ord som 1 vaka
vaken: fsv. vakin, isl. vakinn, no. vaken;
nord. ord, möjl. en nybildn. till verbet
vakna
vakna: fsv. isl. vakna; gemens, germ. ord
(eng. waken vakna, väcka), bildn. till
1 vaka; jfr somna till sova
vakt: fsv. no. vakt bevakning, tillsyn,
vaktpost; av lågty. wacht, wachte med
samma bet., bildn. till 1 vaka; jfr
väktare. Härtill vakta: av lågty. wachten
vaktel (en hönsfågel): da. vagtel; av
lågty. wachtele (ty. Wachtel); trol.
ljudhärmande
vaktmästare: av ty. Wachtmeister; urspr,
’den som har ansvaret för
vakttjänsten o. ordningen (i städerna)’, sedan
överfört till hären, särskilt rytteriet:
’vakthavande underofficer’, även
’portvakt; uppsyningsman (i ämbetsverk)’
vakuum [va’ku-um] tomrum: från lat.,
egentl, neutr. av adj. lat. vac’uus tom,
ledig; jfr vakant
1. val (80 stycken): fsv. val, no. voit;
samma ord som sv. dial. val, isl. vglr, no.
vol pinne, rund käpp (jfr grundval);
alltså egentl, ’stång med ett visst antal
av något (t. ex. fisk) hängande på
densamma’. För räkningen jfr 8nes, 2
timmer
2. val väljande: fsv. isl. no. val;
sammanhörande med välja
3. val valfisk: isl. hvalr, no. hval;
gemens. germ. ord (ty. Wal[fiscK], eng.
tohale), ursprungl. namn på
sötvattens-fisken målen (se 2 mal); återfinnes även
i baltiska språk
val a sierska: litterärt lån från isl. vala,
vglva, bildn. till vglr i bet. ’trollstav’ (se
1 val)
valack [vall’ak, valack’] snöpt hingst: av
lågty. wallacke, egentl, ’häst från
Vala-kiet’ (i Rumänien)
valborgsmässa: efter det forneng.
helgonet Valborg (omkr. 710—779)
val den’ser (ett medeltida
religionssamfund): efter en köpman i Lyon
(Frankrike) Valdes (latiniserat Valdus), död
omkr. 1218
vale stenrös som vägmärke på
bergshöjder (dial. Bohuslän): samma ord
som varde och våle
valen stel av köld: fsv. valin, no. valen;
besläktat med sv. och no. dial. vale
dvala, djup sömn; av dunkel härkomst;
jfr vallmo. Härtill valhänt
valen’s atom värde: bildn. till lat. vale’re
gälla, vara värd
valfrändskap: efter ty.
Wahlverwandt-schaft sympati, själarnas dragning till
varandra (efter Goethes roman 1809);
urspr, om ämnens benägenhet att ingå
kemisk förening, attraktionskraft,
affinitet
valldite’t giltighet, gällande kraft: bildn.
till lat. vaVidus sund, kraftfull, mäktig
val k: sv. och no. dial. valk knöl, trol.
äldst om hårvalk; till valk a. Härtill
valkig knölig
valka rulla, knåda: fsv. no. valka;
gemens. germ. ord (ty. walken)y med
släktingar bl. a. i sanskrit; jfr valk
val knut knut i form av en liggande åtta:
no. valknut; av okänt ursprung
valky’rja stridsmö, ett foranord.
dödsväsen: litterärt lån från isl. valkyrja med
samma bet., våTS val- återfinnes i
valplats; -kyrja är besläktat med kora,
tjusa; sålunda egentl, ’den som väljer
dem som skall falla’
1. vall förskansning, uppkastad
jordvägg: av lågty. wäl med samma bet. (ty.
Wall); av lat. vaü’um förskansning,
pål-verk; jfr grundval
2. vall gräsmark, bete o. dyl.: fsv. val-
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
