Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vulst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vulst
I. Vår
VUlst (en byggnadsdetalj): av ty. Wvlst
pös, valk
vurm överdrivet intresse: av ty. Wurm
mask; griller (se orm)
vurpa kullkörning, kullerbutta: sv. dial.
vurpa kast; jfr 1—3 varp, varpa,
värpa
vurst öppen vagn med längssäten: av
likbet. ty. Wurst, egentl, ’korv* (se
met-vurst)
vuxen (full-, urvuxen o. dyl.): eg. part.
av växa
vy anblick, utsikt, syn: av fra. vue,
sub-stantiverat part. av voir se
vyssa, vyssja: no. vyssa, da. visse, bysse;
till interjektionen vyss; ljudhärmande
våd tygbredd: fsv. våp, isl. vad, no. vàd
stycke väv, vävnad, tyg, tygbredd;
gemens. germ. ord (eng. weeds dräkt); jfr
vadmal, väska
Våda fara: fsv. vape (dat. ack. vapa),
isl. vådi; bildn. till isl. va, no. vå olycka,
skada. Härtill vådlig
vådevill’ sångspel: av fra. vaudeville
slagdänga; sångspel; trol. efter namnet
på den normandiska dalen V au de Vire,
vars visor var berömda
våffla: se voffla
1. våg apparat att väga med: fsv. vagh,
isl. vag, no. våg; gemens, germ. ord (ty.
Wage), bildn. till väga; jfr våga
2. våg bölja: fsv. vagh; lån från lågty.
wàge bölja (jfr ty. Woge), bildn. till
väga i bet. ’sätta i rörelse’ (jfr ty.
bewegen)
våga: fsv. vagha, isl. vaga, no. våga; av
lågty. wågen sätta på spel (egentl, ’lägga
på vågen’; jfr 1 våg)
vågmär fisken Trachypterus arcticus (no.
sølvkveite): no. vågmerr "havshäst"
våla (v. sig om): sv. talspråksform för
vårda (jfr stel, svål, fjol, vulen
m. fi.), fsv. varpa akta, bry sig om (se
vårda)
våld: fsv. isl. no. väld; gemens, germ.
ord (ty. [Ge]walt), till vålla, jfr välde,
tillvälla sig
Våldtäkt: fsv. valdtækt f., da. voldtægt,
bildn. till fsv. taka väldi taga med våld;
se täkt
våle förankrad flytboj, vakare: sv. dial.
våle flytande märke vid fiskedon, gotl.
varde, da. varde; samma ord som no.
varde vårdkas, stenhög till vägmärke i
fjället, isl. vardi m. (se varde, vale);
nordiskt ord, nära besläktat med isl.
vordr m. väktare, vård; se 2 vård
Vålla: fsv. isl. no. valda råda över;
förorsaka; gemens, germ. ord (ty. walten,
eng. wield handha), besläktat med lat.
vale’re vara stark (se valör); jfr våld,
välde
vålm: se volm
vålnad gengångare: äldre vårdnad;
samma ord som fsv. varpnaper omvårdnad,
vård; anhörig, spec. ’död anförvant’,
bildn. till vårda; den nutida bet. trol.
genom påverkan av sv. och no. dial.
vård (väl) skyddsande, själ, vålnad,
samma ord som fsv. värper väktare (se 2
vård, vårdträd)
Våm (vom): fsv. vamb, isl. vgmb, no.
vomb; gemens, germ. ord (ty. Wamme,
eng. womb) av dunkelt ursprung
Vån förhoppning, utsikt: fsv. van, isl.
van, ön, no .von; gemens, germ. ord (ty.
Wahn villfarelse), sammanhörande med
1 vän och vänta; jfr också 2 van,
2 vän, förvåna
vånda plåga: fsv. no. vande (dat.-ack.
vanda), isl. vandi; till fsv. vänder, isl.
vandr, no. vand svår, vansklig,
nogräknad, egentl, ’vriden’; besläktat med 1
vinda, (jfr vånna). Härtill våndas
vån g (sydsv.) gärde, inhägnad (åker) jord
(jfr fälad): fsv. vanger, isl. vangr, no.
vang gärde, fält, slätt; gemens, germ.
ord med grundbet. ’böjning, krökning’
våning: fsv. våning; av lågty. woninge
el. ty. Wohnung bostad, boning; till ty.
wohnen bo (jfr invånare), besläktat
med 2 van
vånna bry sig om (mest i uttryck som
jag vånne): äldre vånda, fsv. isl. vanda;
till samma adj. vänder som vånda
våp enfaldig, tafatt person, våpig: fsv.
våp; av okänt ursprung (jfr tåpig)
I. vår (possessivt pron.): fsv. var, isl.
värr, no. vår; sammanhörande med de
andra germ. språkens motsvarande
former (ty. unser, eng. our) och besläktat
med oss (ty. uns)
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
