Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. vår
vägnar
2. vår (årstiden): fsv. var, isl. var; nord.
ord, svärande mot lat. ve’r vår
1. vård (grav-, minnes-): samma ord
som 2 vård
2. vård omvårdnad: fsv. värper vakt,
hägn; väktare, isl. vgrdr, no. vörå,;
gemens. germ. ord (ty. -wart, eng. ward),
besläktat med 3 var i bet. ’vaksam’;
jfr vårda, varde, våle. Härtill
vårdslos
vårda: fsv. varpa, isl. Varda, no. varda
vakta, ansvara för, beskydda; gemens,
germ. ord (ty. warten vänta, sköta, eng.
ward), besläktat med vård; jfr våla,
vålnad; gardera. Härtill
(omvårdnad
vårdkas: se 2 vård, vale, varde, våle
och kase
vårdtecken bekräftande tecken: ombildn.
(efter vård) av äldre vårtecken, fsv.
var-tekn tecken, kännemärke; av lågty.
wdrtéken, egentl, ’igenkänningstecken’;
till det adj. war sann (ty. wahr), som
ingår i allvar
vårdträd: eg. ’träd där "vården", d. v. s.
gårdstomten, troddes ha sin hemvist’;
trol. till sv. och no. dial. vård
skyddsande, själ, no. gardvord tomte; jfr
vålnad
vårta: fsv. isl. varia, no. vorta; gemens,
germ. ord (ty. Warze, eng. wort), med
besläktade ord i andra indoeurop. språk
våt: fsv. väter, isl. vàtr, no. våt (jfr eng.
wet)\ nord. (och eng.) ord, besläktat
med vatten; jfr väta, vätska, väte
Väbel (ett slags underofficer): av ty.
Webel (vanl. Feldwebel) med samma bet.;
av omstritt ursprung
Väck bort: av ty. weg med samma bet.,
samma ord som väg; jfr bort
1. väcka (verb): fsv. vækkia, isl. vekja,
no. vekkja; gemens, germ. ord (ty.
wec-ken), bildat till samma stam som 1
vaka och vaken. Härtill väckelse
2. väcka (en mesfågel; vanl. i nötväcka):
bildn. till fsv. vakia hugga hål på isen
(se vak), bevarat i uttrycket väcka
ond blod; alltså egentl, ’den, som
hugger’
vädd (en växt, Scabiosa): av okänt
ursprung
väder: fsv. væper, isl. vedr, no. veder;
gemens, germ. ord (ty. Wetter, eng.
weather), till en indoeurop. ordgrupp
med grundbet. ’blåsa’; jfr vinge
väderflöjel: se flöjel
väderkorn: fsv. vædherkorn, no.
vederbör n; fin lukt tänkt som ett korn i
näsan
väderlek: se lek
väderstreck: till 2 streck i bet. ’streck
på kompassen, riktning’
Vädja: fsv. væp’ia hänskjuta, appellera;
våga; slå vad, isl. veöja; gemens, germ*
ord (ty. wetten slå vad, eng. wed gifta
sig), bildn. till 3 vad. Härtill vädjobana
(ålderdoml.) kapplöpningsbana: jfr fsv.
vædhiolop kapplöpning (ty. Wettlauf),
äldre sv. löpa i vädie springa kapp
vä’dur gumse: sydsv. dial. vår, vare; fsv.
væpur, isl. vedr, no. veder; gemens, germ.
ord (ty. Widder, eng. wether), egentl,
’årsgammalt djur’; till ett indoeurop.
ord med bet. ’år’, som återfinnes bl. a.
i lat. vet’ils gammal (se veteran)
väft inslag i väv: isl. veptr, no. veft;
bildn. till väva
Väg: fsv. vægher, isl. vegr, no. veg;
gemens. germ. ord (ty. Weg, eng. way),
besläktat med lat. veh’ere föra (se
vehi-kel); jfr också vägnar, väga
väga undersöka vikten av: fsv. vægha
(imperf. vogh) lyfta upp; väga, isl. no.
vega; gemens, germ. ord (ty. wågen, eng.
weigh) med grundbet. ’röra, röra sig*
(jfr ty. bewegen röra, se bevågen,
oförvägen); med motsvarighet i andra
indoeurop. språk, bl. a. lat. veh’ere föra (se
vehikel); jfr vikt, 1 och 2 våg,
våga, vagel, vagga, vagn, väg,
väja, bevåg, överväga
vägbreda (växt, Plantago): efter mit.
ivegbrëda med samma bet. (ty.
Wege-breit; efter den bladmatta som växten
breder ut vid vägar o. dikeskanter
vägg: fsv. vägget, isl. v eg gr, no. vegg;
nord. (och gotiskt) ord, egentl,
’flät-ning, flätverk’; det äldsta germ. huset
hade (av säv o. dyl.) flätade väggar
Vägnar [väng’nar] (endast i uttryck som
på ngns vägnar): fsv. væghna, isl. vegna,
no. vegner; ombildat av lågty. van ...
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
