Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - väsa ... - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsa
xylograf
na, fria till, värva, ursprungl. Vrida
sig i ring, virvla; gå omkring’; jfr 1 och
2 varv; virvel, omvärva; förvärva
väsa: fsv. hvæsa, isl. hvàsa, no. kvæsa;
av ljudhärmande ursprung
väsen (best. väsendet) varelse (även
myntväsen, oväsen m. fi.): äldre väsende;
av lågty. wesen, wesent tillvaro,
uppförande, vistelse, egentl, en
substantiverad infinitiv av verbet ’vara’ (isl. vesa);
jfr 1 vara. Jfr da. o. no. leven liv,
oväsen. Härtill väsentlig: av lågty. el.
ty. wesenüich; väsnas: till väsen i bet.
’oväsen’
väska: no. væsTca; av lågty. weske
kappsäck; ytterst en sammansättn. av våd
kläde och säck (jfr da. vadsæk
kappsäck)
vässa: fsv. hvassa, isl. hvessa, no. kvessa;
bildn. till 2 vass
väst (klädesplagg): no. vest; av fra.
veste plagg utan ärmar; över ital. av
lat. ves’tis klädnad; jfr revetera,
travestera
västan: fsv. væstan, isl. vestan från väster;
bildn. av samma slag som nedan,
hädan m. fi. till stammen i väster
väster (adv.): fsv. væster, isl. vestr;
gemens, germ. ord (ty. West, eng. west),
besläktat bl. a. med lat. ves’per afton;
se vesper. Härtill västra (adj.): fsv.
væstre, isl. vestri
vät pöl, vattensamling: sv. dialektord
(Gotl., öl.), bildn. till våt
väta (subst.; verb): bildningar till våt
väte (ett grundämne, som ingår i vatten):
sv. nybildn. (slutet av 1700-t.) till våt;
efter lat. hydroge’nium, fra. hydrogène,
modern bildn. till grek. hyd’or vatten;
jfr hydrogen; syre, kväve
Vätska (subst.): fsv. vedska, isl. vàzka,
no. væska; nord. ord, bildat till våt
1. vätte (ett slags övernaturligt väsen):
fsv. vætter, isl. véttr, no. vett; härtill
också det norrländska dialektordet
vittra skogsrået; gemens, germ. ord (ty.
Wicht tomte, eng. whit) av okänt
ursprung
2. vätte: se vette
väva: fsv. væva, isl. vefa, no. veva;
gemens. germ. ord (ty. weben, eng. weave),
med grundbet. ’väva, fläta’; jfr väft.
Härtill väv: fsv. väver, isl. vefr; vävnad
vävsked: till sked i bet. ’kluvet
trästycke’
vävstol: till stol i bet. ’ställning’
Växa: fsv. væxa, vaxa, isl. vexa, vaxa, no.
vaksa; gemens, germ. ord (ty. wachsen,
eng. wax), med besläktade bildningar i
andra indoeurop. språk; jfr växt; urspr,
starkt verb (jfr ty.), varav ännu imperf.
de vtixoi sup. vuxit o. part. vuxen
Växel: av ty. Wechsel med samma bet.;
gemens, germ. ord (jfr isl. vixl byte),
besläktat med bl. a. lat. vic’es (plur.)
ombyte, växling (se vice). Härtill
växla
växt: fsv. væxter, växter, isl. VQxtr, no.
vokster; bildn. till växa
Vörda: fsv. virpa, vyrdha, vørdha, isl.
virda, no. vyrda; gemens, germ. ord,
bildn. till 2 värd. Härtill Vördig;
vördsam; vördnad
vört: ovisst, huruvida inhemskt (jfr isl.
virter, no. vyrt) eller lånat från lågty.
wört (jfr ty. Würze krydda, vört); i alla
händelser besläktat med ört
X
519
xantippa [ksantipp’a] argsint hustru,
huskors: efter grek. Xanthipp’e,
Sokrates* hustru
xylofon [-å’n] (ett musikinstrument): av
grek. xyVon trä och fone’ ljud
xylogra’f träsnidare: bildn. av grek.
xyl’ön trä och grafein rita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
