Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å - åverkan ... - Ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åverkan
ämna
åttio: fsv. attatighi, isl. åtta tigir åtta
tiotal; jfr aderton: åtting
åverkan: fsv. aværkanf.; tillaværka (olov-
ligt) utföra arbete på en annans jord
(skog, fiskevatten o. dyl.), bildn. till
verk
äckel: av ty. Ekel med samma bet.; av
okänt ursprung. Härtill äckla: av ty.
ekeln; äcklig
ädel: fsv. ædhel; av lågty. edel förnäm;
utmärkt, besläktat med adel och odal.
Härtill ädling: fsv. ædhling; av lågty.
edélinc
äfsing ände av varp i väv: bildn. till av
äga (verb): fsv. egha, ægha, isl. no. eiga;
gemens, germ. ord (eng. owe vara
skyldig), trol. med släktingar i sanskrit;
jfr egen, egentlig; ätt
ägg fågel ägg o. dyl.: fsv. æg, isl. no.
egg; gemens, germ. ord (ty. Ei, eng.
egg), av oklart ursprung
ägna [äng’na] (i ägna sig åt o. dyl.): fsv.
eghna, æghna, isl. no. eigna; bildn. till
egen, alltså ’göra till egen’
äg rett’ fjäderbuske: av fra. aigrette;
till provensalska aigreta häger; av germ.
ursprung, jfr häger
1. äkta (adj.): fsv. ækta, egentl, ’av äkta
börd’; av lågty. eckte (ty. echt) född
inom äktenskapet; laglig; avledn. av
subst. ty. Ehe äktenskap, jfr 2 o. 3
äkta
2. äkta (verb): av lågty. sik echten ingå
lagligt äktenskap, gifta sig (jfr 1 o. 3
äkta). Härtill äktenskap: fsv. æktaskap,
äktenskap; av lågty. echteschap med
samma bet.
3. äkta (i uttrycket taga till äkta): efter
lågty. tö echte nemen med samma bet.,
till echt äktenskap (jfr 1 o. 2 äkta)
äldre (kompar.), äldst (superi.): fsv.
ældre, ælzter, isl. ellri, elztr; gemens,
germ. ord (ty. alter, ältest och Eltern
föräldrar; eng. elder, eldest); till ett germ.
adj. ’gammal’ (ty. ali, eng. old), i nord.
språk ersatt med gammal; ursprungl.
en part.-bildn. till verbet isl. ala föda
(se alster, ålder, älska) och
motsvarande lat. al’tus hög (se alt); jfr
också föräldrar
älg: fsv. ælgher, isl. elgr, no. elg; ett
slaviskt-germanskt ord, besläktat bl.
a. med grek. el’af os hjort
älling ankunge (sydsv.): da. ælling;
bildn. till and, med assimilation av
ni; jfr gässling, killing, kyckling
älska: fsv. ælska, isl. no. elska; nord.
ord, trol. bildat på ett germ. verb med
bet. ’föda’ (isl. ala, se äldre, alster).
Härtill älskog: fsv. ælskoghe, isl. elskugi,
sammansatt av älska och ett fsv. hughi
håg, sidoform till hugher; se håg
1. älta frossa: bildn. till 2 älta, alltså
egentl, ’något som trycker el. plågar’
2. älta knåda; ideligen kälta om: fsv.
ælta, isl. no. elta driva på, förfölja,
plåga; nord. ord, trol. med släktingar i
grek.
älv: fsv. alf, isl. élfr, no. elv; samma
ord som ty. flodnamnet Elbe, möjl.
besläktat med lat. aVbus vit
älva (ett övernaturligt väsen): äldre sv.
älf, da. elv (jfr ellevüd; elverhøj, -konge);
femininbildn. till alf, isl. alfr, ett
gemens, germ. ord (ty. Alp mara,
eng. elf alf), av oklart ursprung
äma’bel älskvärd: av fra. aimable med
samma bet.; av lat. ama’bilis älskvärd;
till ama’re älska
äm’bar: fsv. æmbar; av likbet. lågty.
em-bar, em ber; trol. av lat. am’phora stort,
långrundat krus med två grepar; av
grek. amjore’vs med samma bet.; jfr
amfora
äm bete: fsv. æmbete, isl. emb&tti, no.
embætte; gemens, germ. ord (ty. Amt),
bildn. på ett ord med bet. ’tjänare’
(got. andbahts; fsv. ambat trälkvinna),
trol. av keltiskt ursprung; jfr
ambassad
ämna: fsv. æmpna utföra; bereda;
ämna, isl. efna; nord. ord, bildn. till
ämne
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
