Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - ämne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämne
I. ära
ämne grundämne, material; föremål för
studium, tal el. skrift; skolämne,
uppsatsämne; ursprung: fsv. æmpne, isl.
ef ni, no. emne material; nord. ord,
trol. besläktat med ord för ’arbeta’,
’arbete’ i andra indoeurop. språk, bl. a.
lat. op’us (se opus, opera); jfr avel
1. än (komparativ konj.; i större än o.
dyl.): fsv. æn, an, isl. no. en, an; runsv.
pan (pen) visar att den nord. partikeln
än är identisk med ty. denn, eng. than,
sålunda med bortfall av p- i trycksvag
ställning; jfr 2 att
2. än (adv.) ännu: fsv. æn, isl. no. enn,
egentl, ’fordom’; gemens, germ. örd,
identiskt med lat. an’te framför (se
arde- i t. ex. antecedentia,
anteci-pera m. fi.) och grek. anti’ emot (se
anti-) och nära besläktat med
partikeln and- emot (se anlete, ände,
änne); jfr ändå, ännu
3. än (frågepartikel, i vardagl. uttryck
som än se*n då?): fsv. æn, isl. en men,
och; gemens, germ. partikel (ty. und,
eng. and och)
I. ända (subst.) och 2. ända (verb): se
ände
3. ända (adv.; i uttryck som ända upp
o. dyl.): egentl, böjningsform av
ände
ändalykt slut: sammansättn. av ände
och fsv., sv. dial. lykt slut, bildn. till 2
lycka
ändamål: i äldre sv. med bet. ’slutmål’;
översättning av ty. Endziel slutmål,
yttersta ändamål
ände, ända (subst.): fsv. ænde (dat. ack.
ænda), isl. endi, no. ende; gemens, germ.
ord (ty. Ende, eng. end), bildn. till
partikeln and- emot (se anlete, änne); jfr
2 än, äntligen. Härtill ända (verb);
ändelse; ändlig
ändra: av ty. ändern med samma bet.,
bildn. på ander annan, se annan; jfr
förändra
ändå: fsv. æn pa, no. endå; sammansättn.
av fsv. æn ännu (se 2 än); och, men (se
3 än) och fsv. pa då el. fsv. po dock
äng: fsv. æng, isl. no. eng; nord. ord
med grundbet. ’krökning, böjning’
ängd trakt: sv. ord (först känt från
Bibeln 1541: egnd); trol. bildn. till sv.
dial. ång trång (ty. eng), se ånger,
ängslas; formellt identiskt med äldre
sv. ängd trångmål; andtäppa, sålunda
egentl, ’trång dal’
ängel: fsv. ængil, isl. engill, no. engel;
ytterst av grek. an’gelos, egentl,
’utskickad, budbärare’ (jfr evangelium)
änger mask i kött: fsv. ænger småmask,
av ovisst ursprung
ängslas: jfr fsv. ængslas tryckas,
besväras; av fsv. ængsl trångmål, ångest,
bildn. till verbet ængia tränga, trycka,
som självt är bildat på adj. sv. dial.
ång trång (ty. eng)-, jfr ånger, ängd
änka: fsv. ænkia, isl. ekkja, no. enkja;
nord. ord, bildn. till fsv. enka, no. einka
ensamstående, enda (jfr enkom,
enkel). Härtill änkling: fsv. ænklinger
ogift man
änne panna: fsv. ænne, isl. enni, no.
enne; nord. ord, bildn. till en sidoform
av partikeln and- emot (jfr ände,
anlete). Härtill ännastupa (dial.)
framstupa
ännespann pannsmycke, diadem:
sammansatt av änne och äldre sv. spann
smycke (se spänne)
ännu: fsv. ænnu, isl. enn nu; till 2 än
och nu
änskönt: da. endskønt; efter likbet. ty.
obschon
äntligen: av lågty. endeliken (ty.
end-lich) slutligen; äntligen, bildn. på ende
slut (se ände)
äntra kliva upp i tacklingen; genom
direkt angrepp övermanna ett
fientligt fartyg: av likbet. lågty. entem el.
holl. enteren, av fra. entrer inträda (se
entré)
äpple: fsv. æple, isl. epli, no. eple;
gemens. germ. ord (jfr ty. Apjel, eng.
äpple), av oklart ursprung; jfr apel
1. är uppsyn; högdragen min: av fra. air
utseende, uppträdande
2. är (pres.): se 1 vara
I. ära heder: fsv. æra; av lågty. ère (ty.
Ehre) med samma bet., äldst även
’skonsamhet, nåd; gåva’ (jfr förära);
samma ord som isl. Eir, läkekonstens
gudinna (jfr eira skona), för övrigt med
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
