- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
528

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö - öl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öl

isl. auökendr; till adj .-stammen isl.
auÖ- lätt (jfr ödmjuk)
Öl: fsv. no. øl, isl. gl öl; dryckeslag,
gästabud (i t. ex. grav-, slåtter-, taklagsöl);
gemens, germ. ord (eng. ale) av
omstridd härkomst

ölsupa: bildn. till supa i den äldre bet.
’äta soppa’

Öm: fsv. ømber usel, eländig; ömtålig;
medlidsam, ömhjärtad, isl. aumr usel,
eländig; nord. ord av okänt ursprung
(jfr ömka), möjl. avlägset besläktat
med 2 arm. Härtill ömma: fsv. øma
känna medlidande

Ömka: fsv. ømka, isl. aumka, no. aunka;
bildn. till öm (jfr 1 ynka), sålunda eg.
’anse för olycklig, beklaga*. Härtill
Ömklig: fsv. ømkéliker

Ömse (oböjl. adj., i uttryck som å ömse
sidor, från ö. håll; även ömsesidig,
-vis): fsv. ymse, egentl, pluralform av
ymis, isl. ymiss, no. ymis omväxlande;
nord. ord, av oklart ursprung. Härtill
ömsa: fsv. ymsa; ömsom: fsv. ymsom,
dat. plur. av ymis; jfr enkom, lagom,
stundom
Önska: fsv. øskia, ønskia, isl. èskja, no.
ynskja; gemens, germ. ord (ty. wünschen,
eng. wish), bildn. till ett subst. fsv. isl.
ösk önskan (ty. Wunsch); till samma
ordgrupp som 2 vän och v ån och sålunda
med släktingar i andra indoeurop.
språk. Härtill önskan; önsklig;
önskemål (se 6 -mål)

Öppen: fsv. ypin (upin, opin), isl. opinn;
gemens, germ. ord (ty. of fen, eng.
open), besläktat med upp; jfr
uppen-b ar

Öppenhjärtig: översättn. av ty.
offen-herzig med samma bet.; till öppen och
hjärta

Ör grovt grus, grusbank: sv. dial. ör, isl.
aurr m. grus, sten; ingår i många sv.
ortnamn

Öra: fsv. øra n., isl. eyra, no. øyra;
gemens, germ. ord (ty. Ohr, eng. ear),
besläktat bl. a. med lat. a’uris öra (se
auskultera, aurikel)
ore nuv. bet. 1/100 krona (riksdaler) sedan
1873 (1855); i äldre tid 1/8 mark el.
1/32 daler (1560—1776): fsv. vre m.,
1/8 mark (se 2, 3 mark); isl. eyrir m.,

över

no. øyre; möjl. tidigt germ. lån från
lat. a’urens gyllne; guldmynt; jfr
lösöre, saköre

Ö’rfil: ombildn. av äldre sv. örfigen (jfr
da. ørefigen); av lågty. årvige (ty.
Ohr-feige) med samma bet., egentl,
’öron-fikon’; möjl. utgår den sv. formen från
ett lågty. årfigelen örfila
öring laxöring: trol. ombildn. av fsv.
øridh, isl. aurriöi, no. aurride, da. ørred,
möjl. sammansättn. av sv. dial. ör grus,
stengrund (jfr ör, örmage) och en
bildn. till verbet rida, alltså egentl,
’den som rider (färdas) på grusören’
ö’rlig, ö’rlogs- (t. ex. örlogsflotta): fsv.
ørligh, ørlogh krig, strid; av likbet.
lågty. orlich, orloch, egentl, ’löftesbrott,
fredsbrott’; till partikeln 5 ur- och ett
fomgerm. subst, med bet. ’ed, löfte’
örmage (muskelmage hos fåglar): till sv.
dial. ör, isl. aurrt no. aur stengrund;
grus; jfr öring

örn: fsv. no. ørn, isl. grn; sidoform till
isl. ari m. (ty. Aar); gemens, germ. ord,
besläktat bl. a. med grek. or’nis fågel
(jfr ornitolog)

örngott: fsv. ørnagat; ett spec. sv. ord
(da. pudevår, -betrcek); sammansättn. av
öra (i gen. plur.) och ett subst, med bet.
’behag’ (jfr isl. gat läckerhet, mungåt
öl); till gitta

Ört: fsv. yrt, no. urt; gemens, germ. ord
(ty. Wurz), besläktat med rot
Ösa (verb): fsv. øsa, isl. ausa (imperf.
tds); gemens, germ. ord, besläktat med
grek. av’o öser

Östan: fsv. østan, isl. austan från öster;
bildn. av samma slag som nedan,
hädan m. fi. till stammen i öster
Öster (adv.): fsv. øster, isl. austr, no.
aiLst; gemens, germ. ord (ty. Ost, se 1
ost-; eng. east), besläktat med bl. a.
lat. auro’ra mongonrodnad. Härtill
Östra (adj.): fsv. østre, isl. eystri, no.
øystre

Öva: fsv. no. øva; av lågty. öven öva,
syssla med, bearbeta (ty. üben); jfr
övlig

över: fsv. yvir, isl. yfir, no. yver; gemens,
germ. ord (ty. über, eng. over), med
motsvarighet i andra indoeurop. språk,
bl. a. lat. sup’er över (se super-), grek.

528

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free