Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än den Ijufva förnimmelsen af den mjuka fam-
nen, denna panna och dessa ögon — ja, och
denna melodi . . .
Han röres i sitt hjärta, hans öga fuktas, han
känner sig så ensam och olycklig, han gripes
af längtan och saknad, han känner ett behof att
gömma sitt hufvud i en kär famn — kanske i
denna flickas, som sjunger så klart, rent och
andaktsfullt — nej, icke i hennes, utan i den
andras, som räckte honom sin lilla hand och sade:
»Välkommen till Kontojärvi prästgård!" — och
sedan stack sin arm under den unge vackre
mannens . . . Nej, nej, ingen bryr sig om mig,
jag som är ful och rödhårig.
Psalmen var slut.
— Det var en bekant sång, jag hörde den
ofta sjungas under min barndom.
— Vi kalla den Hagmans psalm. Vi hade
en präst som hette Hagman, och han sjöng den
ofta och hade oss att sjunga den.
— Det var min far.
— Är ni aflidne Hagmans son? Antti
således?
Ett sorl af glad öfverraskning gick ge-
nom stugan. Det kyliga drag af misstroende,
som nyss bragt ansiktena att stelna, var för-
svunnet, och ett uttryck af välvilja lyste i allas
blickar och lekte kring allas läppar.
— Man måste riktigt komma och skaka hand
på nytt — och husbonden räckte honom sin
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
