Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag kommer inte mer ihåg, livad jag
tänkte på.
Hon vände bort hufvudet och rodnade . . .
Nog mindes hon, hvad hon tänkte på.
— Hvad tycker ni om mina bröder? Robert
tycker så mycket om er. Han har ofta skrifvit
och berättat om hvad ni båda talat, läst och drömt.
Vi råkade er så litet i Helsingfors. Det var en
sådan oro och ett sådant jäktande. — Robert är
en riktig filosof. Han kommer antagligen att
snart resa till Tyskland.
— Robert är en af de mest framstående unga
männen vid universitetet.
— Är inte också ni framstående?
— Jag!
De skrattade båda en smula.
— Vet ni, jag skulle ha så god lust att
läsa och studera. Jag har tillsammans med små-
gossarna läst latin för farbror Jakob. Karin har
ändå mycket bättre hufvud än jag. Hon, och
icke jag, hade bort få fara till Helsingfors och
se alla dessa lärda herrar, men då Robert hade
utsett mig till sin kransbinderska . . . Ack, hvilket
lif och festvimmel det var! Men ingenting anslog
mig ändå så mycket som musiken — festkantaten,
det var något det — Kom, låt oss gå till kyrkan!
— Ni spelar kantele?
— Huru vet ni det?
Antero berättade om sitt försök att spela på
hennes kantele.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>