Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade bort vara litet mindre vänlig mot Hag-
man och låta Karin ... Se så, äro nu alla
färdiga?
— Nå, gå vi an nu, mamma?
— Ja, det gör ni!
— Tres bien! Tres bien! sade professorskan,
— Repien! Repien! skreko smågossarna ba-
kom prostinnans rygg.
— Gossar, gossar! — Hss! Kom ihåg, att ni
inte får vara dumma. Inga härmningar och inga
grimaser, och om „ hennes nåd" räcker er sin hand
att kyssa, så kysser ni den och inte edra egna
tummar. Ja, ja, skratta bara, men det gjorde en
gång Lauri och det blef ett förskräckligt spek-
takel !
— Måste man kyssa på hand där? frågade
Risto nyfiket; han hade tagit saken på allvar.
— Man behöfver inte, om man inte vill,
men moster menar, att om man kysser, så skall
man kyssa på handen, svarade Anette näbbigt,
och åter skrattade alla, och Risto fick hålla till
godo därmed.
— Otto! utropade någon plötsligt. Otto kom
vandrande från det gamla pörtet, men han var
icke nu liksom på midsommarkvällen klädd som
bonde, utan han hade efter bästa förmåga försökt
göra sig så herrskapslik som möjligt: han hade
icke mer byxorna instuckna i stöfvelskaften, han
hade blankat sina skor och han var uppsträckt i
en krage, som dock var alltför stor; hans hals-
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
