Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upptagas såsom ett utslag af missnöje med de
bestående förhållandena, och för det andra kunde
förändringarna ske på ett sätt, som måhända på
intet vis skulle tillfredsställa oss och icke tillåta
oss att själfva taga del i dem. Frågan om språ-
ket kunde utvidgas till en fråga om något helt
annat. Genom eller öfver muren kunde sådana
förändringar och förbättringar tränga in i vårt
fäste, att det som nu kan synas obilligt och
bristfälligt, i jämförelse med dem skulle vara höj-
den af lycka och fullkomlighet. Jag skulle inte
uttala denna åsikt med en så djup och fast öf-
vertygelse om dess riktighet, ifall den blott
vore min personliga mening; men jag har hört
af personer, som stå händelsernas centrum när-
mare än jag, af våra egna statsmän, Rehbinder
framför alla andra, att den enda verkligt foster-
ländska taktik, som vi till vårt lands och vårt
folks fromma kunna iakttaga, är — i förbidan
på bättre tider — att hålla oss så lugna, så stilla,
så undangömda som möjligt — och att, då vi
icke få gå framåt så raskt som vi själfva önska,
se till, att vi åtminstone inte blifva efter, samt med
lugn resignation vänta på, hvad kommande da-
gar kunna bringa i sitt sköte.
— Är detta Rehbinders tanke? frågade pro-
sten med vördnadsfull röst och min.
— Således sofva? yttrade Risto.
Lagmannen höjde på axlarna.
— Om också inte sofva, så åtminstone
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
