Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som horden honom här och voren hans lärjung-
ar, I veten bättre än jag, hvad som skänktes
eder i honom och hvad som fråntogs eder, då
han bortrycktes under det stora nöd- och sjuk-
domsåret. Såsom gammal vän till honom allt
ifrån ungdomsåren, då Herren väckte oss båda
och förunnade oss nåden att gemensamt begab-
bas och förhånas af världen för vår tros skull,
har jag nu velat påminna eder om honom. Vi
hafva icke fått sammankomma uti hans gamla
kyrka, men vi äro ju här, här på hans berg,
hvarest också han mången gång talade, då kyr-
kan blef för trång för alla dem, som ville höra
lifsens ord från hans läppar. Jag skulle gärna
upprepa för eder hans ord, som alltid voro Guds
ord, rent och oförfalskadt, ty bibeln var hans
bok och därur öste han sin visdom, icke ur
människornas skrifter. Men nu förmår jag icke
tala mer, må därför hans kamrat och gamle vän
Paavo fortsätta! Vackert skulle det likväl vara,
om I till hans minne och eder egen uppbyggelse
villen sjunga hans psalm, den sång, som var
honom kärare än alla andra.
Han steg ned från stenen och satte sig vid
dess fot med knäppta händer. I detsamma upp-
stämdes psalmen, som alla kunde utantill med
undantag af Antero, i hvars minne endast melo-
din hade fäst sig. Då en bondkvinna, som satt
i närheten af honom, märkte, att han icke deltog
i sången, framtog hon, allt under det hon sjöng,
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
