Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om hvad annat förtälja väl apostlarna, Luther,
Bunyan — men jag vill endast säga, att måtte
hvarje kristens vandring vara hans egen vand-
ring — han må dock gärna mottaga råd på fär-
den — det är till och med hälsosamt och nöd-
vändigt att spörja och fråga sig för — men
måtte han sedan vara karl att i enlighet med de
råd och upplysningar som honom gifvits finna
vägen genom ödemarken. "’
Men ett är af nöden
för enhvar, och det är, att de råd, som uttalas,
äro rätta och icke orätta.
Han begynte blifva ifrig, han gjorde försäk-
rande och bekräftande rörelser med hufvudet vid
sådana ord, som han alldeles särskildt ville in-
skärpa hos åhörarna.
— Mången beträder likväl på detta sätt den
väg, hvilken han tror leda till himlen: han rusar
hufvudstupa fram vid minsta kallelse. Ty det
finnes icke någon så förhärdad, någon så i sina
synder förblindad — som fått mottaga helst nå-
gon kunskap om Guds ord — att han icke någon
gång i sitt lif har erfarit en känsla af ruelse öfver
hvad han gjort. Nöd, hunger, sjukdom och dy-
likt väcker till och med det mest förhärdade sam-
vete ur dess sömn. Men på den, mot hvilken
lifvet ler, den som har goda dagar och är belå-
ten med sig själf och hela världen, på den gör
Guds ord intet intryck. Sådana lämnar det i
fred, låter dem njuta, slumra och lättjas, väl ve-
tande, att kölden en gång skall drifva hem bo-
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>