Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Därför att de äro ogudaktiga.
— Jag läste i pappas ögon, sade Karin, att
han, ehuru han ingenting sade, ändå inte gillade
mosters bref.
Prosten satt denna afton länge uppe och
grubblade öfver om han skulle skrifva till Lauri,
såsom svågern uppmanat honom. Kanske borde
han göra det, eftersom de därborta ansågo det
så nödvändigt. Han hade öfver hufvud svårt att
banna eller tillrättavisa någon, och i detta fall
tycktes det honom dubbelt så svårt, då Lauri i
grund och botten troligen hade rätt. Saimas in-
dragning kunde på intet vis försvaras, inte ens
under sken af att fosterlandets välfärd kräfde det.
De hade ju censuren att tillgå. Och hvem kunde
veta, i huru hög grad enskild hätskhet och hämnd-
lystnad influerat denna åtgärd? Man förstod så
väl, att något sådant som detta upprörde och
retade ungdomen. Det var att smutskasta deras
vackraste ideal. De måste äras och högaktas
därför, att de icke tigande tagit emot skymfen.
— „ Såsom jag gjorde," kom han ofrivilligt att
säga till sig själf. Det var skuggan i hans lif,
att ingenting i tid blifvit gjordt för att rädda
Arvidsson. Han, som vågade och offrade så
mycket, han fick icke mottaga minsta bevis på
medkänsla, ehuru sympati ingalunda saknades.
Men man visade det icke på något sätt. Prosten
försökte nu liksom så många gånger tillförne för-
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>