Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men emellanåt är det, som skulle jag få svar
direkt af Gud. Svaret kommer så plötsligt, så
omedelbart och säkert, som skulle en blixt slå
ned. „ Skall jag öfvergifva allt och följa Dig?"
— „Ja!" — Icke den minsta tvekan, icke ens en
hårsmån af dagtingan!
Jag skulle icke vilja fördöma mitt förflutna,
d. v. s. dess så kallade „ädla sträfvanden", jag
skulle icke vilja afpruta värdet på de »upphöjda
idéer", som fordom gåfvo mitt lif innehåll. Och
jag gör det icke heller, jag har ju icke heller fått
någon befallning att göra så. Men jag förmår
icke mer lyfta dem tillbaka till samma höga ställ-
ning, från hvilken de föllo. Och icke heller till
något sådant har jag erhållit någon uppmaning
eller befallning. För mig må de gärna ligga kvar
där, hvarest jag lämnade dem. Måhända var det
icke deras fel, utan mitt, att jag icke i mitt ar-
bete ernådde något resultat, icke någon klarhet
rörande mitt lefnadsmål. Jag medgifver därför
oförbehållsamt, att de för andra kunna utgöra
lifsinnehåll och lifskraft — till och med en källa
till personlig lycka.
Hur ofantligt kan icke en människa miss-
taga sig om en annan, mot hvilken hon känner
sig fientligt stämd på den grund, att denne är
en motståndare till hennes egna idéer, ringaktar
hennes ideal! När jag senaste sommar såg denne
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
