Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På andra sidan grafven stod Naimi, som nu
kastat den täta slöjan tillbaka. Hon stod under
en lummig gran, hennes bleka ansikte bildade en
egendomlig kontrast mot den svarta sorgdräkten.
Hvad månne hon tänkte på, hvem månne hon
sörjde? Hvad var afsikten därmed, och hvilka
följder medförde det för henne, att hennes lycka
blef så kortvarig? Hvartill ämnade Gud henne?
Hvad hade hon gjort, eftersom detta slag skulle
drabba henne, detta glada, goda, lefnadsfriska
barn, som aldrig, åtminstone icke uppsåtligen,
hade gjort något ondt? Hvarför skulle hennes
bröllopsglädje blifva störd? Hvarför skulle hon
med ett faderlöst barn vid sitt bröst blifva
jagad tillbaka hit samma väg, där hon vid sin
brudgums sida fri och lycklig ilat ut emot en
ny värld, ett nytt; lif? — Och hvarför har det
också gått oss andra så som det gått? Lauri,
mig och Robert där? Han föll från toppen död
till marken, vi sårades i vingen under vårt kvit-
ter på en vårgrön gren. — Aldrig mer skall en
gemensam moder locka oss till sig. Vi sveko
henne, vår moder, eller var det hon, som icke
mer behöfde oss, eftersom vi kunde öfvergifva
henne? Robert han svek åtminstone icke denna
moder.
Helander hade afslutat jordfästningen, mullen
begynte dåna mot kistans lock och klockorna
ringde. Man rörde litet på sig, man bytte om
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>