Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag in i Ulv Larsens hytt för att ta hans bägge bössor.
Jag talade till honom, men han gav intet svar, ehuru
han icke sov, och hans huvud fortfarande vaggade
av och an.
»Farväl, Lucifer!» viskade jag sakta, då jag varsamt
stängde dörren.
Nu gällde det också att skaffa ammunition, vilket
var en lätt sak, ehuru jag måste gå in i trappgången
till mellandäck för att komma över vad jag behövde.
Där brukade nämligen jägarna stuva in de
ammuni-tionslådor, som de förde med sig i båtarna — och på
. endast några fots avstånd från deras bullersamma
dryckeslag tog jag två sådana lådor i besittning.
Och nu skulle båten firas ned. Ingen lätt sak för en
enda man. Sedan jag hade kastat loss surrningarne,
lyfte jag först i förtälj an och sedan i den aktre, så att
båten klarade relingen, varefter jag firade först den
ena taljan och sedan den andra ett par fot, så att
båten hängde i jämnvikt över vattnet invid fartygets
sida. Jag övertygade mig om, att den innehöll alla
nödiga tillbehör av åror, årklykor och segel. Vatten
fick man icke glömma, och jag berövade varenda båt
ombord deras vattenbehållare. Då båtarna inalles
voro nio, skulle vi på detta sätt få vatten i överflöd
och även ballast; däremot var det möjligt att båten
kunde bli överlastad, därför att jag hade tagit med så
mycket annat.
Medan Maud räckte mig alla våra förråd och jag
stuvade in dem i båten, kom en matros upp på däck
från skansen. Han stod en stund vid relingen till
lovart — vi voro sysselsatta med vårt arbete på läsidan
— begav sig därefter långsamt midskepps och stannade
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
