Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I -Europa, där noggrannare uppgifter
finnas, skördade farsoten jämförelsevis
lika många, om ej flera offer.
London skall ha förlorat 100,000,
Paris 50,000, Venedig 100,000, Florens
100,000, Lybeck 80,000, hela Tyskland
1 V* mill. Frankrike och Italien, där
farsoten hade största dödligheten, förlorade
mer än två tredjedelar af sin befolkning.
Man kan väl antaga, att i Europa
omkommo ej mindre än 25 mill.
människor; Europa förlorade enligt somliga
1jét enligt andra Va af sin befolkning.
163
I Tyskland skola 200,000 byar ha
fullkomligt utdödt; och af
barfotamunkar dogo där 124,000.
Island och Grönland, som förr voro
starkt befolkade, blefvo folktomma
genom farsoten.
Stora släkter, folkrika kloster utdogo
och å många orter funnos blott ett
10-tal kvar.
Mångenstädes vissnade säden och
drufvorna bort, då inga armar funnos
för skörden.
SANCTA AGNES.
För VARIA af TYRA KLEEN.
T^ärborta i Quartier Latin ligger
Aca-démie Colarossi vid en liten trång
gata. Det är en af dess äldsta
målarskolor och grundades för längesedan
af gubben Colarossi, han som ännu
hvarje vecka med min af »patron*
gör sin rond genom dess atelierer.
Han hade kommit från Italien såsom
modell, en vacker ung gosse, som lätt
vann sympatier hos de konstnärer, hvars
modell han var. Och så en dag
uppträdde han som skulptör och blef
antagen på salongen — bland dess jury
fanns ju så många, hvilkas gunstling
han var. Sen han pröfvat både
modell-och konstnärsbanan, öfvergaf han dem
bägge, för att bli grundare och ägare
af två målarskolor, hvaraf den mest
besökta ligger midt i Quartier Latins
bohéme-värld.
Från gatan leder en skum portgång
och en trappa ned till en liten gård,
som ser ut att ha stått där orörd sedan
årtionden tillbaka. En hög, af kl
ängväxter öfverdragen mur afstänges från
den öfriga världen; och dämedanför
ett brokigt kaos af förfallna terasser
och gångar, söndriga stenstatyer och
förvildade växter; hopar af sönderbrutna
stafflier, stolar och målsaker påminna
om förödande krigslekar i de manliga
elevklasserna; längst bort en väldig
grupp af brottande figurer i svartnad
sten och midt på gården
gymnastik-ställningar och jämtyngder för
modellerna till utvecklande af kraftiga muskler
och smidiga figurer. På de öfriga
sidorna atelierbyggnader med sina många
stora fönster och smala, af torkande
studier fyllda balkonger, som löpa utmed
dem.
Emellanåt intränger på gården
någon afsigkommen trubadur och sjunger
med eller utan accompagnement om
amour och bonheur och mera dylikt.
Då fyllas balkongerna af figurer
beväpnade med paletter, och det regnar af
soustycken måttade mot sångaren.
Mellan visorna plockar han fickorna fulla
däraf och tackar med stora teatergester
publiken däruppe, och denna
applåderar med händer och fötter och strupar,
så att de halft murknade balkongerna
braka och hota att ramla ned. Men
om serenaden ej behagar publiken, så
falla de själfva in och sjunga vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
