Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROHET.
Skiss af GUDRUN WIDE.
Caken var mycket enkel. Han hade
^ friat till henne, emedan hon var
den rike konsul Alms enda dotter, hon
hade blifvit gift med honom, emedan
pappa och mamma ville det.
Edvard Berg intog en ansedd
ställning i samhället och hade en löftesrik
framtid såsom direktör och delägare i
ett snabbt uppåtsträfvande bruksbolag.
Det enda svärföräldrarna kunde ha att
invända mot hans position var, att hans
verksamhet förvisade honom och deras
dotter till en af rikets aflägsnaste
småstäder. Men de försonade sig därmed
vid tanken på de rika möjligheter
bruksdriften öppnat för honom. Hvad Ellen
beträffade hade man aldrig kommit på
den idén att fråga henne, hvad hon
tyckte om saken, och det förundrade
henne icke häller, van som hon från
barndomen var, att andra tänkte för
henne.
Hon hade något oändligt mjukt och
vekt öfver sig den unga fru Ellen Berg.
Smärt och blond var hon med ett litet
blekt, fint ansikte, kanske något för
blekt. Men hvad som icke hörde
samman med det ansiktet och dess ljusa,
blida, undergifna uttryck var ögonen,
ett par stora, mörka ögon med en
underligt sökande blick, som skådade
den alltid bortom det synliga, letade
efter något bakom, men icke fann det,
ty innerst inne i de ögonen glödde
ständigt en otillfredsstäld, aldrig
slappnande längtan.
Hon hade varit ett litet tyst och
stillsamt barn, som hälst gick för sig
själft och funderade, man visste aldrig
på hvad, och hon växte upp till en
inåtvänd, drömmande ung flicka, hvil-
ken aldrig tycktes finna sig till rätta i
verkligheten.
I sin ensamhet hade hon skapat en
hel liten värld för sig själf, hon hade
af sina hemligaste drömmar danat en
vacker bild, den hon dyrkade som en
gud. Och den bilden var hennes
uppfattning af lifvet, det stora, härliga
lif-vet, som lefdes så fullt där utanför, och
till hvilket hon trånade med sin
instängda själs hela ungdomliga glöd.
Och så hennes lilla flickhjärta
drömde om kärleken 1 Med hvilken varm,
rik fantasi hade hon icke skapat sitt
ideal af mannen, den starke, ädle,
högsinnade mannen, hos hvilken hon, lilla
svaga kvinna, skulle finna stöd. Och
hon trånade till kärleken, som hon
trånade till lifvet.
Så blef hon gift.
Hon var icke tjugu år, han något
öfver trettio. Han var af medellängd,
figuren gaf en antydning om
begynnande korpulens, och de slappnade
ansiktsdragen skvallrade om ett
tygellöst förflutet. Hela hans person
till-kännagaf den hänsynslöse egoisten, som
alltid var redo att taga, men ingenting
hade att gifva.
— Var det intet annat än detta,
undrade lilla Ellen, då hon första
gången drog sig ur hans matta armar.
Och inom henne kändes det, som om
något högt och skönt sjunkit djupt
ned, och det blef så underligt tomt,
så fruktansvärdt ödsligt och kallt.
II.
Fru Ellen Berg hade öfvergifvit fader
och moder för att blifva när sin man.
Hon hade följt honom till den lilla
staden, där allt var henne främmande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
