Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej gatlagda utkanter. Men till och
med detta eländiga näringsfång
be-röfvades dem, i det man mot
kringvandrande krämare utfärdade en lag,
som enligt order från högre ort
endast tillämpades på judar. — Hvarje
judisk skomakare, som traskade
omkring för att få sälja ett par skor,
blef inburad för att han därefter
skulle kunna köpa sig fri genom
att fylla den häktandes fickor.
Ja, till och med de judiska
dagakarlarna beröfvade man deras bröd.
Vid Donau-hamnarna voro många
fattiga judar sysselsatta som bärare.
Myndigheterna läto jaga bort dem
och ersätta dem med folk från andra
sidan Donau.
Medan man under tiden således
med stor följdriktighet beröfvade
judarna hvarje medborgerlig
rättighet, glömde man icke att pålägga
dem alla medborgareplikter. De
voro värnepliktiga, de liksom alla
andra infödda rumänier. Långt ifrån
att de gjorde något försök att
undandraga sig militärtjänsten, visade det
sig tvärtom att den judiska
befolkningen, jämförd med den kristna,
representeras i hären proportionsvis med
11 mot 49/io, och detta ehuru
judarna beröfvats hvarje rätt till
befordran. Ej nog med att de icke kunna
blifva officerare — de kunna icke
ens bli andra korporaler. Icke desto
mindre visa de officiella siffrorna att,
medan antalet kristna desertörer i
våra dagar uppnått 18 procent, blott
i procent af judarna undandragit
sig värnplikt genom flykt. Detta
faktum är så mycket mera i
ögonen fallande som den judiske
soldatens lif i kasärnen är en enda rad
af förödmjukelser och misshandling.
Äfven i Rumänien skyddar man
det nationella arbetet. För att främja
det utfärdades en lag, enligt hvilken
hvarje grundläggare af en fabrik
eller en industri förpliktades att efter
tre års förlopp sysselsätta minst hälf-
ten infödda rumäniska arbetare.
Lagen fordrade icke att dessa rumäner
skulle besitta medborgerliga
rättigheter, men den förtolkades så att
judarna blefvo utestängda.
På de rumäniska sjukhusen
vårdas de inhemska patienterna
kostnadsfritt. Men fattiga, sjuka judar
måste i likhet med främlingar erlägga
en af sjukhusdirektionen för hvarje
särskildt fall godtyckligt bestämd
summa, och af patienterna få till
och med under dessa omständigheter
blott io procent vara judar.
Härifrån har man i vissa svåra och
sällsynta sjukdomsfall gjort det
undantaget att de kunna mottagas utan
ersättning. Man har nämligen velat
tillförsäkra sig dem såsom
försöks-objekt, då någon vetenskapligt
märkvärdig casus inträffar.
Enligt den rumäniska författningen
skall elementarundervisningen i
offentliga skolor meddelas kostnadsfritt åt
alla infödingar. För att om möjligt
utestänga judarna från den allmänna
bildningen och i full medvetenhet
om att man träffade denna så
vetgiriga befolkning hårdast genom att
göra kunskapen, det afgörande
vapnet i kampen för tillvaron,
otillgänglig för dem, infördes i skollagen
från 1893 den författningsstridiga
bestämmelsen, att judiska barn endast
skulle få mottagas i offentliga skolor
mot en godtyckligt fixerad belöning,
»främlingsskatten» kallad, i regel 30
francs, och endast om platser funnos
till öfverlopps.
Med andra ord, det berodde nu
af skoldirektionerna, huruvida det
judiska barnet skulle få någon plats,
och därmed var faktiskt dess
afspärr-ning tryggad. Samtidigt gjorde man
på olika sätt lifvet surt för de redan
befintliga judiska församlingsskolorna.
I de lärda skolorna var
»främlingsskatten» betydligare, började med
60 och steg till 90 francs. Vid
skogslärovärken kunde judar motta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
